1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varför lungor har ett gles kapillärnätverk: Fysiken bakom gasutbyte

Det pulmonala kapillärnätverket är gränssnittet för O₂/CO₂-utbyte. Dess gleshet är en strukturell anpassning till Ficks diffusionslag.

Ficks lag tillämpad

Diffusionshastighet ∝ (Yta × ΔP × Löslighet) / (Tjocklek × √MV)

  • Yta: ~70 m² (300M alveoler × kapillärnät).
  • Tjocklek: 0,2–0,5 µm (alveolär epitel + basalmembran + kapillär endotel).
  • ΔP (O₂): Alveolär 100 mmHg → kapillär 40 mmHg = 60 mmHg gradient.
  • Transittid: 0,75 s i vila; ekvivalens på 0,25 s – stor säkerhetsmarginal.

Strukturella anpassningar

  • Alveoler: tunna typ I pneumocyter (95% yta).
  • Kapillärer: enkel endotellager, ibland fenestrerade.
  • Gemensam basalmembran (sammansmällda på vissa ställen).
  • Lungartärtryck lågt (15/8 mmHg) → minimal hydrostatisk stress.
  • Rekrytering/distension: ansträngning öppnar vilande kapillärer → yta fördubblas.

Kliniska samband

  • Emfysem: förstör alveolväggar → ↓ yta → diffusionsbegränsning.
  • Lungfibros: förtjockar barriär → ↓ diffusion → ansträngningsdesaturering.
  • Lungödem: vätska i interstitium/alveoler → ↑ diffusionsavstånd.
  • Hög höjd: ↓ alveolär PO₂ → ↓ ΔP → hypoxemi.

Mätning

DLCO (diffusionskapacitet för CO) kvantifierar gasöverföring; nedsatt i ovanstående tillstånd.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online