En hjärnaneurysm är en liten utbuktning på en av hjärnans artärer. Kärlväggen buktar ut som en liten ballong och fylls med blod. Rupturerar aneurysmen kan blodet strömma ut i själva hjärnvävnaden eller i utrymmet runt hjärnan, vilket kan få allvarliga och livshotande konsekvenser.
Endovaskulär coiling är en behandlingsmetod där en tunn metalltråd förs in i aneurysmen. Tråden rullas ihop till en liten boll, ungefär som ett garnnystan, som fyller utbuktningen och blockerar blodflödet till den skadade platsen. På så sätt minskar risken för att aneurysmen ska brista.
I stället för att öppna skallbenet använder kirurgen avbildningsteknik som röntgen i realtid, så kallad fluoroskopi. Därmed kan läkaren exakt se var aneurysmen sitter och styra instrumenten dit på säkraste och mest effektiva sättet.
Spolen som förs in i aneurysmen är tillverkad av platinum. Metallen syns på konventionell röntgen, vilket gör att läkaren kan följa trådens väg genom blodkärlen under hela ingreppet. Platinum är dessutom tillräckligt böjligt för att formas till en spole utan att klumpa ihop sig eller gå av.
Kirurgen för in en kateter i lårbensartären i ljumsken och trär sedan platinatråden genom kärlsystemet tills den når aneurysmen i hjärnan. Där rullas tråden ihop till en boll som fyller utbuktningen och stänger av blodflödet till den.
Den stora studien International Subarachnoid Aneurysm Trial (ISAT) jämförde coiling med den äldre metoden klippning, där en klämma läggs runt aneurysmen via öppen kirurgi. Studien avbröts i förtid eftersom resultaten visade 22,6 procent bättre långsiktiga utfall för coiling jämfört med klippning. Det bedömdes som oansvarigt att fortsätta använda klippning på studiens deltagare när coiling visade sig ge bättre resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online