Ett pseudoaneurysm, även kallat falskt aneurysm, uppstår när blod läcker ut från en skadad artär och samlas utanför kärlväggen. Blodansamlingen hålls på plats av den omgivande vävnaden, men till skillnad från ett äkta aneurysm – som är en utbuktning av själva kärlväggen – saknar pseudoaneurysmet en egen vägg av blodkärlsvävnad.
Pseudoaneurysm kan uppstå var som helst i kroppen, men de är vanligast i hjärnans, hjärtats och extremiteternas artärer.
Det vanligaste är att pseudoaneurysm orsakas av trauma, till exempel vid en trafikolycka eller en idrottsskada. De kan också uppstå efter kirurgiska ingrepp, i samband med infektioner eller på grund av en försvagad kärlvägg. Även medicinska procedurer där katetrar förs in i artärer, exempelvis vid hjärtkateterisering, kan i sällsynta fall leda till pseudoaneurysm.
Vanliga symtom är smärta, svullnad och en pulserande känsla i det drabbade området. Situerar sig pseudoaneurysmet i hjärnan kan det ge upphov till huvudvärk, yrsel och krampanfall. I vissa fall är symtomen lindriga eller helt frånvarande, vilket innebär att tillståndet ibland upptäcks sent eller av en slump vid undersökning av något annat.
Pseudoaneurysm kan behandlas med kirurgi, endovaskulär terapi eller genom aktiv övervakning. Valet av behandling beror bland annat på pseudoaneurysmets storlek, plats och symtombild.
Kirurgi är oftast bästa alternativet vid stora eller symtomgivande pseudoaneurysm, eftersom det ger en permanent åtgärd.
Endovaskulär terapi är en minimalinvasiv metod där en kateter förs in i artären och ett material injiceras för att täppa till och försluta pseudoaneurysmet. Metoden innebär kortare återhämtningstid än öppen kirurgi.
Aktiv övervakning kan vara ett alternativ vid små, symtomfria pseudoaneurysm. Regelbundna kontroller med bildtagning säkerställer att ansamlingen inte växer eller orsakar problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online