En bukaortaaneurysm (AAA) är ett livshotande tillstånd som ofta finns i kroppen utan att personen själv vet om det. Eftersom symtom ofta inte visar sig förrän aneurysmen har brustit kan tillståndet i värsta fall leda till döden. Forskningen kring orsakerna till AAA pågår fortfarande, men vissa riskfaktorer kan ge läkaren värdefulla ledtrådar om huruvida en aneurysm kan komma att utvecklas. Upptäcks tillståndet tidigt finns det effektiva behandlingar som kan bota en AAA på ett säkert sätt.
Aorta är kroppens största blodkärl och löper från bröstet ner till buken, där den förgrenar sig mot benen och försörjer hela kroppen med syrerikt blod. Eftersom aorta passerar genom flera stora områden av kroppen och delar upp sig i mindre kärl kan en blockering begränsa blodflödet – orsakerna är då oftast en aneurysm eller blodproppar (embolisering). En AAA uppstår när en utbuktning bildas i bukaorta på grund av att kärlväggen har försvagats.
Symtom på AAA förekommer ofta inte förrän aneurysmen brister. Tecken som dock kan tyda på en AAA är en pulserande känsla i buken, eller plötslig och svår smärta i buken eller ländryggen – vilket kan vara ett tecken på att aneurysmen håller på att brista. Mindre vanliga tecken är missfärgade tår och smärta i fötterna, beroende på att material från aneurysmen spridits dit via blodet. Vid en bristning kan symtomen innefatta extrem svaghet, yrsel, intensiv smärta och i slutändan medvetslöshet.
Ofta upptäcks en AAA i samband med att patienten undersöks för något annat medicinskt tillstånd, eller vid en rutinundersökning där läkaren känner en stor knöl i buken. Eftersom symtomen kan vara svårfångade bör du omedelbart söka vård om du misstänker att du har besvär som kan tyda på en AAA. En brusten aneurysm är en akut medicinsk nödsituation och ett direkt hot mot livet.
Om du tillhör en riskgrupp, eller om din läkare misstänker att du kan ha en AAA, kan följande undersökningar beställas: ultraljud av buken, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI). Bukaortaaneurysmer är vanligare hos män än hos kvinnor och drabbar oftast personer över 60 års ålder. Andra riskfaktorer är högt blodtryck, rökning samt ärftlighet, det vill säga att AAA förekommit i familjen.
Beroende på aneurysmens storlek (mindre än cirka fem centimeter) kan regelbundna kontroller och uppföljning vara en tillräcklig åtgärd. Är aneurysmen större krävs oftast öppen kirurgisk reparation; i vissa fall placeras istället en stent operativt in i artären för att förstärka kärlväggen. Ytterligare rekommenderade åtgärder är att minska sina riskfaktorer, exempelvis att sluta röka och, med hjälp av din läkare, få kontroll över ditt blodtryck.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online