Mellantida England: Begränsad monarki
- Magna Carta (1215): Konungen underlagt lag; baronrättigheter fastställda.
- Parlamentsutveckling: Model Parliament (1295) → Gemensamma herrar + Lordar; makten över plånboken (skattegodkännande).
- Common law: Oberoende domstol; presedensbaserad.
- Adeln: Stark, kunde kontrollera kungen (t.ex. Simon de Montfort, Roskriget).
Mellantida Frankrike: Absolut monarkis bana
- Kapetinger/Valois centralisering: Kungadöme expanderade; feudala herrar underkastade.
- Ståndsriksdagen: Rådgivande endast; ingen skattegodkännandemakt; sällan sammanträffade (1614–1789 gap).
- Romersk lag återupptagande: "Prinsen är lagars befriad" (kung över lagen).
- Stående armé, byråkrati, beskattning (taille, gabelle): Kungligt apparat.
Viktiga kontraster
| Drag | England | Frankrike |
|---|
| Monarki | Begränsad, kontraktuell | Absolut, gudomlig rätt |
| Representativt organ | Parlament (makttfullt) | Ståndsriksdag (svag) |
| Rätt | Common law (domstolsbaserad) | Romersk/civilrätt (kunglig) |
| Adel | Motvikt till kronan | Tjänstandel (noblesse de robe) |
| Utfall | Konstitutionell monarki | Revolution (1789) |
Nyrans
Båda hade stånd och båda upplevde konflikt. Englands ögeografi, tidigare centralisering och handelsrikedom föderade institutionella begränsningar. Frankrikes storlek, kontinentala hot och religionskrig drove centralisering.
