Ett aneurysm uppstår när ett försvagat område i en blodkärlsvägg buktar ut och bildar en ballongliknande utvidgning. Hjärnaneurysm bildas oftast där artärer förgrenar sig, eftersom dessa områden är svagare från början. De kan uppstå var som helst i hjärnan, men formas vanligtvis vid hjärnans bas.
När ett aneurysm växer blir kärlväggen allt tunnare. Blir den för tunn kan aneurysmet läcka eller brista, vilket leder till blödning i hjärnan – ett tillstånd som kallas hemorragisk stroke. Ett brustet hjärnaneurysm är livshotande och kräver omedelbar vård.
De flesta hjärnaneurysm brister dock aldrig och ger ofta inte ens några symtom. De upptäcks i stället av en slump i samband med undersökningar för andra besvär. Ett oruptererat hjärnaneurysm kan antingen behandlas eller lämnas under observation, beroende på hur stor risken är för en framtida bristning.
Oruptererade hjärnaneurysm är ofta helt symtomfria, särskilt när de är små. Huvudvärk kan förekomma, men beror sällan direkt på aneurysmet. Stora aneurysm ger däremot typiskt symtom på grund av det tryck de utövar på omgivande strukturer, såsom hjärnvävnad och nerver. Enligt Colorado Neurological Institute får endast cirka 40 procent av alla med oruptererade aneurysm några symtom alls.
Symtom på ett oruptererat hjärnaneurysm kan bland annat vara en lokaliserad huvudvärk, centrerad ovanför och bakom ett öga. Synproblem är också vanligt förekommande, exempelvis dubbelseende, suddig syn, nedsatt perifert seende och ljuskänslighet. En pupill kan bli onormalt utvidgad, eller så kan ett ögonlock börja hänga. Dessutom kan ena sidan av ansiktet bli domnat, försvagat eller till och med förlamat.
Vissa symtom kan lätt avfärdas som resultat av stress eller utmattning, särskilt när de tycks sakna tydliga fysiska effekter. Det gäller exempelvis perceptionsproblem och koncentrationssvårigheter. Korttidsminnet och förmågan att bearbeta information försämras ofta. Trötthet, som också kan vara ett symtom, gör det dessutom extra lätt att ignorera varningstecknen – många tror helt enkelt att de bara är nedkörda.
Eftersom oruptererade aneurysm ofta ger liten eller ingen varning är det viktigt att känna till sin egen risknivå. Allmän screening rekommenderas normalt inte, men personer med vissa riskfaktorer kan ha nytta av en undersökning även utan symtom. Har du en förälder eller ett syskon som haft ett brustet hjärnaneurysm är risken att du själv drabbas förhöjd. Har flera nära släktingar haft brustna aneurysm är chansen ännu större att screening är lämplig för dig. Även vissa medfödda sjukdomar ökar risken och bör tas med i samtalet med din läkare.
Om du har symtom som tyder på ett oruptererat hjärnaneurysm genomgår du troligen samma undersökningar som någon med misstänkt brustet aneurysm. Bilddiagnostik som magnetresonanstomografi (MR) eller datortomografi (DT) kan bekräfta om ett aneurysm finns. I så fall kan behandling bli aktuell.
Den vanligaste behandlingen kallas klippning (clipping). Neurokirurgen placerar då en liten metallklämma över aneurysmet så att inget mer blod kan strömma in, vilket förhindrar bristning. Alternativet är endovaskulär coiling, där små metallspiraler föras in i aneurysmet för att stänga av det från blodflödet. Bägge metoderna medför dock allvarliga risker, som alltid måste vägas noggrant mot de potentiella fördelarna innan beslut om behandling fattas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online