En hjärnaneurys uppstår när en artär i hjärnan buktar utåt och bildar en svag punkt i kärlväggen. Tillståndet kallas även cerebralt aneurysm eller intrakraniellt aneurysm. Endast vissa hjärnaneurysmer brister, men de som gör det är betydligt farligare än de obrustna. Enligt webbplatsen Brain Aneurysm Resource drabbas över 30 000 personer i USA varje år av en aneurysm som blöder. Av dessa dör 10 till 15 procent innan de ens hinner till sjukhuset, och 50 procent avlider inom 30 dagar.
Symtomen på en brusten hjärnaneurysm inkluderar en mycket kraftig huvudvärk – många beskriver den som den värsta huvudvärk de någonsin upplevt – ljuskänslighet och vidgade pupiller, suddig eller dubbelseende, smärta över och bakom ögat, nacksmärta och stelhet, illamående och kräkningar samt känselbortfall. Vid dessa symtom bör akut vård sökas omedelbart.
Vid ett läckande aneurysm är kraftig huvudvärk oftast det enda symtomet. Ett hjärnaneurysm som läcker brister nästan alltid så småningom, vilket gör att snabb medicinsk bedömning är avgörande.
Enligt Brain Aneurysm Resource upplever 40 procent av personer med obrustna aneurysmer något av följande symtom: synfältsdefekter i det perifera synfältet, trötthet, koncentrationssvårigheter, problem med tankeprocesser och informationsbearbetning, korttidsminnesproblem, koordinations- och balanssvårigheter, perceptionsproblem samt talproblem.
Det finns två huvudtyper av hjärnaneurysm: det sakkulära aneurysmet, även kallat bäraneruysm, som är den vanligaste formen, och det fusiforma aneurysmet. Bäraneruysmen har fått sitt namn från sitt utseende med en hals och en stam, vilket får den att likna ett litet bär. Det fusiforma aneurysmet buktar ut på båda sidor av artärväggen och saknar stam.
Faktorer som ökar risken att utveckla ett hjärnaneurysm inkluderar rökning, högt blodtryck, ärftlighet, kokainanvändning, tumörer, huvudtrauma, infektioner, alkoholmissbruk, åderförkalkning (arterioskleros) och låga östrogennivåer. Vissa medicinska tillstånd ökar också risken, exempelvis Ehlers-Danlos syndrom, polycystisk njursjukdom, en mycket smal aorta samt cerebral arteriovenös malformation – ett onormalt samband mellan vener och artärer som stör blodflödet.
Hjärnaneurysm upptäcks oftast med datortomografi (CT). Om undersökningen inte visar något men läkarna ändå misstänker att en aneurysm finns, kan lumbalpunktion användas. Då förs en tunn nål in i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen för att kontrollera om det finns spår av blod i vätskan.
Behandlingen av hjärnaneurysm kan innefatta smärtlindrande läkemedel, kalciumantagonister, injektioner av vasopressorer som höjer blodtrycket och vidgar trånga blodkärl, angioplastik, antiepileptiska läkemedel, shuntoperationer i hjärnan samt rehabilitering.
Kirurgiska behandlingsmetoder inkluderar klippning, där en klamma placeras runt aneurysmens hals för att stoppa blodflödet dit, samt endovaskulär coiling. Vid coiling förs en kateter in via ljumsken, och en spiraltråd skjuts genom katetern in i aneurysmet. Tråden rullar ihop sig, avbryter blodflödet och får en blodpropp att bildas, vilket stänger av aneurysmet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online