Anorexia nervosa (AN) är ett allvarligt psykiatriskt tillstånd kännetecknat av restriktiv ätande, rädsla för viktuppgång och kroppsbildsstörning. Inget läkemedel behandlar direkt AN:s kärnpsykiatri (restriktion, övervärdering av vikt/form). Farmakoterapi spelar dock en viktig adjunktiv roll i omfattande behandling.
Evidensbaserade farmakologiska alternativ
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)
- Fluoxetin (Prozac) är mest studerad; godkänd för bulimi, används off-label för AN.
- Fördelar: Minskar komorbid depression, ångest, zwangsstörningssymtom; kan måttligt förbättra aptit och minska rigiditet.
- Begränsningar: Mindre effektivt i akut underviktigt tillstånd (matsvinn förändrar serotoninsyntes); viktuppgångseffekt är måttlig och inkonsekvent.
- Dosering: Ofta högre doser (40–80 mg/dag) än för depression ensam.
Atypiska antipsykotika
- Olanzapin (Zyprexa) har starkast evidensbas för AN.
- Fördelar: Minskar agitation, zwangsmat/vikt-tankar, kognitiv rigiditet; främjar viktuppgång (via H1-histaminantagonism) och förbättrar sömn.
- Risker: Metabola biverkningar (viktuppgång utöver återställande, dyslipidemi, glukosdysreglering), QTc-förlängning, sedering. Kräver övervakning.
- Övriga medel: Quetiapin, risperidon, aripiprazol – mindre bevis; används om olanzapin kontraindicerad.
Läkemedel som del av multimodal behandling
Farmakoterapi är aldrig ensam för AN. Behandlingshierarkin:
- Näringsrekonstruktion: Viktåterställande är den icke-förhandlingsbara grunden; vänder upphöjt starvation-inducerade neuroendokrina förändringar.
- Psykoterapi: CBT-E (förbättrad kognitiv beteendeterapi) för vuxna; FBT (familjebaserad behandling) för tonåringar – båda förstahandsval.
- Medicinsk övervakning: Elektrolyter, hjärta, bennentäthet, endokrinologi.
- Farmakoterapi: Adjunktiv för komorbida symtom, rigiditet, ångest – underlättar engagemang i psykoterapi och näringsåterställande.
Nya och undersökta tillvägagångssätt
- Psychedelisk assisterad terapi: Psilocybin, MDMA-studier för behandlingsresistent AN (tidig fas).
- Ghrelin-agonister, oxytocin, neurosteroider: Preklinisk/tidig klinisk.
- Omvända medel: Mirtazapin (aptitstimulering, sömn), dronabinol (begränsade bevis).
Viktiga principer
- Läkemedelsbeslut är individuella – inget universellt protokoll.
- Starta lågt, gå långsamt; matsvinniga patienter är läkemedelskänsliga.
- Regelbunden omvärdering: avbryt om ingen nytta efter adekvat prövning.
- Multidisciplinärt team (psykiater, terapeut, dietist, läkare) samordning är avgörande.
Återhämtning från anorexia nervosa är möjlig. Även om läkemedel inte "botar" störningen, kan de minska lidande, sänka barriörer för näringsåterställande, och stödja det hårda arbetet med psykoterapi. Hop och botemedel finns – specialiserade ätstörningsprogram ger bästa utfall.
