Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som på djupet påverkar den drabbades fysiska, psykiska och känslomässiga hälsa. Men sjukdomen slutar inte där – den berör även familjemedlemmar, vårdare och andra närstående. Att leva nära någon med anorexi innebär ofta en betydande omställning i vardagen. Här går vi igenom femton vanliga effekter som ätstörningen kan få på hela familjen.
Att se en nära anhörig kämpa med anorexi väcker ofta starka känslor som oro, ångest, rädsla, frustration, hjälplöshet och skuld. Många anhöriga beskriver en ständig inre spänning mellan hopp och förtvivlan.
Familjen tvingas ofta ta på sig nya roller. Föräldrar kan hamna i en vårdarroll på heltid, medan syskon tidigt får axla ett större ansvar hemma än vad som är vanligt för deras ålder.
När familjemedlemmar har olika syn på ätstörningens natur och på hur personen bäst ska stöttas uppstår lätt missförstånd, oenigheter och konflikter. Det gäller särskilt kring måltider och regler för mat.
Kommunikationen inom familjen blir ofta svårare, eftersom personen med anorexi kan vara tillbakadragen, hemlighetsfull eller defensiv när ämnet mat och kropp kommer på tal.
Den drabbade kan dra sig undan från umgänge, vilket stör familjens rutiner, gemensamma aktiviteter och sociala relationer. Även de övriga familjemedlemmarna kan börja undvika sociala sammanhang.
Vårdbesök, terapi och särskilda kostinsatser kan innebära en betydande ekonomisk börda, särskilt om en förälder behöver minska arbetstiden för att kunna vårda sitt barn.
Konstant stress, oro, sömnbrist och kravet på ständig vaksamhet kan slita på de anhörigas egen fysiska hälsa och motståndskraft.
De utmaningar familjen möter kan skapa spänningar mellan föräldrarna. I vissa fall leder det till relationsproblem, separation eller skilsmässa.
Syskon kan känna sig försummade, avundsjuka eller ledsna över att allt fokus ligger på den som är sjuk. Deras känslomässiga utveckling och välbefinnande kan också påverkas på längre sikt.
Familjemedlemmar som ger omsorg dygnet runt riskerar utmattning och utbrändhet, vilket i sin tur påverkar deras förmåga att klara arbete, relationer och andra roller i livet.
Familjer behöver ofta emotionellt stöd, vägledning och utbildning om ätstörningar för att kunna förstå sjukdomen och hantera vardagen på ett hållbart sätt.
I vissa fall kan anhöriga omedvetet bli så kallade "medhjälpare" (enablers) genom att anpassa sig efter eller underblåsa de sjukliga beteendena, till exempel genom att alltid laga separata måltider eller undvika konflikt till varje pris.
Det kan vara svårt att förstå de psykologiska och fysiologiska mekanismerna bakom anorexi. Detta leder ofta till frustration över beteenden som verkar irrationella, trots att de är del av sjukdomen.
Stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och ätstörningar kan ytterligare isolera familjen och göra det svårare att öppet söka hjälp och prata om situationen.
Anorexins påverkan kan lämna bestående spår i familjedynamiken och i relationerna, även långt efter att den drabbade har återhämtat sig. Samtidigt kan resan också stärka familjebanden när man tar sig igenom krisen tillsammans.
Att stötta en närstående med anorexi är en stor utmaning som kräver förståelse, tålmod och uthållighet. Forskning visar dessutom att familjens engagemang är en viktig del av behandlingen – bland annat har familjebaserad behandling (FBT) visat goda resultat vid ungas ätstörningar. Kontakta din vårdcentral eller en specialistmottagning för ätstörningar för att få professionell hjälp. Anhörigföreningar och stödlinjer erbjuder även råd, stöd och gemenskap för dig som lever nära någon med en ätstörning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online