Ätstörningar som anorexi och bulimi är komplexa tillstånd som sällan har en enda orsak. I stället samverkar flera faktorer – biologiska, psykologiska och sociala – när en ätstörning utvecklas. Här går vi igenom de vanligaste bidragande orsakerna.
Forskning visar att ärftlighet spelar en roll. Har du släktingar som haft en ätstörning är risken större att du själv utvecklar anorexi eller bulimi. Det betyder dock inte att sjukdomen är förutbestämd – generna skapar bara en viss sårbarhet.
Vissa personlighetsdrag är kopplade till en högre risk. Det gäller exempelvis perfektionism, lågt självförtroende, starkt kontrollbehov och impulsivitet. Människor som ställer mycket höga krav på sig själva kan vara särskilt utsatta.
Att ha upplevt traumatiska händelser, som övergrepp, försummelse eller andra svåra upplevelser under uppväxten, kan öka risken för att utveckla en ätstörning. Mat och kropp kan då bli ett sätt att hantera smärtsamma känslor och återfå en känsla av kontroll.
Medier och sociala medier sprider ofta orealistiska kroppsideal. En konstant exponering för smala och "perfekta" kroppar kan skapa missnöje med den egna kroppen, vilket i förlängningen kan leda till osunda matvanor och i värsta fall en ätstörning.
Bantning eller strikta dieter kan bli startpunkten. Ett begränsat matintag skapar ofta ett ohälsosamt fokus på mat och vikt, vilket med tiden kan utvecklas till anorexi eller bulimi.
Det är viktigt att komma ihåg att ätstörningar inte är ett medvetet val. De är allvarliga psykiatriska sjukdomar som kräver professionell behandling – och ju tidigare hjälp söks, desto bättre är prognosen.
Om du själv eller någon i din närhet visar tecken på en ätstörning, kontakta vården, till exempel din vårdcentral eller en psykolog. Att prata med någon man litar på kan också vara ett första viktigt steg mot återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online