När en person med anorexi hamnar i en fysisk eller psykisk kris krävs ofta sjukhusvård för att stabilisera patientens tillstånd. Det finns inga exakta, kodifierade kriterier som patienten måste uppfylla, men vård inom sjukvården – medicinsk eller psykiatrisk – används vanligtvis när situationen har blivit livshotande. För att kunna agera i rätt ögonblick är det viktigt att känna till de viktigaste varningssignalerna.
Det här behöver du: tillgång till en psykiater och en legitimerad läkare.
Ta patienten till sjukhus om det finns fysiska tecken på allvarlig undernäring. Utöver de klassiska symtomen – en mycket tunn kropp, extremt magra lemmar och benstrukturer som syns genom huden – finns andra varningssignaler på en begynnande undernäringkris. Sköra ben som lätt fraktureras, missfärgad och löshängande hud runt naglarna samt fysisk svaghet är viktiga signaler på att tillståndet är farligt.
Sök medicinsk vård om ätstörningen har lett till farlig uttorkning. Ojämn, gropig hud i ansiktet (särskilt på kinderna), huvudvärk och ömma ögon är fysiska symtom på uttorkning som föregår allvarligare tillstånd som svårighet att stå eller gå samt medvetslöshet.
Se till att en läkare undersöker patienten så snart som möjligt om oregelbundenheter i hjärtrytmen uppträder. Detta förutsätter dock att den drabbade kommunicerar med sin omgivning – något som personer med anorexi tyvärr ofta undviker. Var därför uppmärksam på indirekta tecken som yrsel, bröstsmärta eller en kraftig, oregelbunden puls.
Sätt dig in i de övriga symtom som hör samman med anorexins fysiska komplikationer. Hypotermi och ett försvagat immunförsvar är två av de allvarligare tillstånd som uppfyller kriterierna för sjukhusinläggning.
Prata med en psykolog eller psykiater för att få en tydligare bild av vilka psykiska symtom vid anorexi som signalerar en begynnande kris, så att du är förberedd på att agera om en nödsituation uppstår.
Känn till vad lagen säger. Om en persons psykiska sjukdom utgör ett allvarligt hot mot hans eller hennes hälsa kan det vara möjligt att tvinga fram behandling. Suicidalt beteende – inklusive verbala uttalanden om självmordstankar eller faktiska självmordsförsök – betraktas som grund för att söka tvångsvård. I Sverige regleras detta bland annat av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Låt patienten skrivas in för slutenvård eller behandlas inom öppenvården, beroende på vad den drabbades vårdgivare rekommenderar. En individuell vårdplan som tar hänsyn till både de fysiska och psykiska behoven ger de bästa förutsättningarna för återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online