Adrenalin – även känt som epinefrin – används ibland för att behandla astmaanfall. Läkemedlet har länge ingått i den akuta vårdens verktygslåda, men dagens riktlinjer rekommenderar andra preparat som förstahandsval.
National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) anger i sina senaste riktlinjer att adrenalin inte bör användas som rutinbehandling vid astmaförsämringar, utan endast när de föredragna läkemedlen inte finns tillgängliga.
Adrenalin verkar genom att minska bronkospasmer, det vill säga sammandragningar i muskulaturen runt luftvägarna. När spasmer lindras öppnas luftvägarna, vilket ger ett bättre luftflöde och gör det lättare att andas.
Läkemedlet ges oftast som injektion, men finns även i inhalerbar form.
En viktig begränsning med adrenalin är att det är ospecifikt – det påverkar flera system i kroppen, inte bara luftvägarna. Förutom att minska bronkospasmer kan det bland annat stimulera hjärtat och orsaka darrningar (tremor).
Adrenalin är mycket snabbverkande, vilket gör det särskilt värdefullt i nödlägen – till exempel när ett astmaanfall åtföljs av svår anafylaxi, en livshotande allergisk reaktion.
Medan de flesta astmaläkemedel kräver recept från läkare kan adrenalininhalatorer (epinefrin) i vissa länder köpas receptfritt på apotek. Det gör dem tillgängliga för personer som kan behöva snabb lindring.
Adrenalin finns nästan alltid tillgängligt på akutmottagningar och i ambulanser. Därför kan det användas i situationer där förstahandspreparaten – som snabbverkande beta-2-agonister – eller hjälpmedel som spacers (mellanstycken som underlättar inhalation för barn) inte finns till hands.
Kom ihåg att alltid följa din läkares rekommendationer vid astmabehandling och kontakta sjukvården omedelbart vid ett kraftigt astmaanfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online