Autism är ett tillstånd som gör det svårt att kommunicera och känna empati. Vissa personer med autism lär sig aldrig att tala och tillbringar hela sitt liv i sin egen värld. Många andra lär sig däremot att fungera i vardagen och lever helt normala liv. Barndomen är ofta den mest utmanande perioden för personer med autism. Därför är behandling av barn med autism en av de viktigaste delarna i arbetet med att göra ett så självständigt och givande liv som möjligt.
Ett av de största hindren när man undervisar barn med autism är frustration. Många vuxna ställer för höga krav och blir frustrerade när barnet inte når upp till ambitiöst satta mål. Detta kan faktiskt försena barnets utveckling i stället för att främja den. Mer än något annat barn behöver ett barn med autism lära sig i sin egen takt.
Barnpsykiatern Dr. Stanley Greenspan har utvecklat en terapimetod som kallas Floortime. I denna terapi bemöter den vuxne barnet på dess egen nivå och fokuserar på barnets styrkor, som sedan används som byggstenar för lärande. Greenspan definierar sex steg som varje barn måste ta för att växa emotionellt och intellektuellt: självreglering och intresse för världen, närhet, tvåvägskommunikation, komplex kommunikation, emotionella idéer samt emotionellt tänkande. Barn med autism har ofta svårt att göra framsteg inom dessa områden.
De vuxna som deltar i terapin – vanligtvis föräldrarna och en terapeut – ska lägga sig ner på golvet (därav namnet) och engagera barnet i aktiviteter som barnet tycker om, på barnets egen nivå. Lägg inte till nya aktiviteter förrän barnet själv visar intresse. Tala och interagera på en nivå som barnet förstår. Om barnet använder enskilda ord, gör du samma sak. Om barnet inte talar utan kommunicerar genom fysisk kontakt, anpassa dig efter det. Följ sedan barnets utveckling – när barnet börjar använda komplexa meningar och tankar gör du likaså.
Denna terapi garanterar inte att ett barn plötsligt blir pratsamt och empatiskt – många barn med autism når aldrig dit. Däremot kan Floortime hjälpa barnet att nå sin fulla potential i en trygg och omsorgsfull miljö.
Många barn med autism kommer aldrig att lära sig tala. De har ändå önskningar och behov och behöver ett sätt att uttrycka dem. PECS (Picture Exchange Communication System) är en kommunikationsterapi för barn som inte kan tala. Metoden lär barn att kommunicera med hjälp av bilder som skrivs ut på kort. Barnet håller upp det kort som motsvarar dess behov eller önskan.
Du kan lära barnet vad korten betyder, eller så kan barnet ge korten en egen betydelse. Oavsett betydelse måste den vara konsekvent. Barnet ska lära sig använda korten på ett sätt som korrekt förmedlar en önskan varje gång. Processen kan ske hemma, men den kan vara krävande. Pyramid Products är ett företag som hjälper vårdgivare och barn genom hela processen: de tar reda på vilka bilder som motiverar barnet, skapar korten och går sedan långsamt och stadigt igenom vad varje kort betyder. Detta innebär att visa barnet kortet och därefter upprepade gånger räcka över det objekt som kortet representerar, tills barnet självt kan visa rätt kort.
Metoden ger ett icke-talande barn möjlighet att kommunicera på ett grundläggande sätt. Nya ord och bilder kan introduceras långsamt, och med PECS kan barnet till och med lära sig bygga enkla meningar.
Ett sensoriskt integrationsrum är ett rum som är utformat för att stimulera alla sinnen hos ett barn med autism. Terapin bygger på teorin att barn med autism har svårt att bearbeta information från sina sinnen. Personer utan autism kan exempelvis lyssna på musik medan de läser utan problem. Personer med autism distraheras lättare av motstridiga sinnesintryck, vilket leder till kommunikationssvårigheter och olämpliga reaktioner på olika typer av stimulation.
Rummet hjälper barn att lära sig hantera sinnesintryck och reagera på dem på ett konstruktivt sätt. Det bör utformas så att det är roligt, så att barnet inte känner att det lär sig eller jobbar. En terapeut eller förälder ska leka med barnet och varsamt lotsa det genom rummets olika stationer, där varje sinne aktiveras. Spela till exempel musik och låt barnet dansa, låt det slå på gungande bollar eller snurra i en stol. Att gå på balansbalkar och krypa genom tunnlar tränar rörelse och hand-öga-koordination. Den vuxne guidar barnet genom varje övning på ett lämpligt sätt och hjälper barnet att uppleva dessa sensationer på ett lustfyllt sätt. I takt med att barnet lär sig tolka och hantera sina sinnesintryck kan det också börja kommunicera mer effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online