1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Logopediska metoder vid autism: effektiv talträning anpassad efter behov

Talträning för barn med autism skiljer sig markant från träningen för barn med normal utveckling. Medan traditionell logopedi ofta fokuserar på teknik för ljudbildning måste flera andra aspekter beaktas när man arbetar med en person inom autismspektrumet. Det handlar bland annat om visualisering, röstledtrådar och motivationsstrategier. Utan dessa anpassningar är risken stor att ett talträdningsprogram inte ger önskat resultat.

Bedömning av autismspektrumets nivå

Autism är ett spektrumtillstånd – i den högfungerande änden återfinns bland annat Aspergers syndrom. I vissa fall kan dessa elever följa en mer traditionell kurs i talträning. Vid svårare former av autism krävs däremot mer specialiserade tekniker, och den som undervisar inom området behöver ofta extra fortbildning. Föräldrar bör därför alltid fråga logopeden om dennes kvalifikationer och erfarenhet av att arbeta med barn med autism eller andra specialbehov.

Sätt tydliga mål

Oavsett vilka metoder som väljs och oavsett hur uttalad autisment är ökar möjligheterna till framsteg betydligt om konkreta mål sätts upp. Det kan exempelvis handla om att barnet ska kunna säga en viss lista med nyckelord eller nå en bestämd nivå av spontan kommunikation. Sker träningen inom skolan införs målen i en individuell utvecklingsplan som följs upp regelbundet. Men även utanför skolmiljön är det viktigt att formulera tydliga och mätbara mål.

Kompletterande och alternativ kommunikation

Begreppet kompletterande kommunikation syftar på de extra metoder som kan användas för att stödja talet hos personer med autism. När nivån på autismen har bedömts är nästa steg att ta fram en plan för alternativ kommunikation, där ibland olika metoder kombineras.

Exempel på hjälpmedel är röstgenererande apparater som hjälper individen att bygga meningar, samt bildbaserade system som PECS (Picture Exchange Communication System). En risk med dessa tekniker är att eleven kan bli alltför beroende av dem och får svårt att kommunicera utan bilder eller maskiner. Fokus måste därför alltid ligga på att använda metoderna som pedagogiska verktyg – inte som kryckor.

Motivation som drivkraft

Förutom själva undervisningsmetoderna spelar motivering en central roll i talträningen vid autism. En studie om motivation och talträning vid University of California, Santa Barbara, visade att ett belöningssystem i många fall räcker för att få ett barn med autism att börja prata. Barn som uttalade ett nyckelord belönades med en leksak eller annan stimulans och svarade märkbart bättre. Studien fokuserade mindre på teknik och mer på att helt enkelt framkalla ett svar genom positiv förstärkning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online