Autism är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som drabbar allt fler barn för varje år. Stora resurser läggs därför på forskning för att kartlägga tillståndets orsaker, vilket successivt ger oss mer kunskap om vad som ligger bakom diagnosen. Här går vi igenom de mest framträdande teorierna och faktorerna som forskarna undersöker.
Autism definieras vanligtvis som en neurodevelopmentell funktionsvariation som en person föds med, och som påverkar förmågan att kommunicera och interagera effektivt med andra människor. Tillståndet brukar vara helt diagnosticerat när barnet fyller tre år, och i dagsläget finns ingen botande behandling.
Autism beskrivs som ett spektrumtillstånd, vilket innebär att de nästan två miljoner amerikaner som lever med diagnosen påverkas i varierande grad och på olika sätt. Symtombilden kan därför skilja sig markant från person till person.
En av de mest utbredda förklaringarna till autism rör hjärnans form och struktur. Studier har visat att barn med autism ofta har hjärnor som formas annorlunda än hos barn med en typisk hjärnutveckling.
Forskare misstänker att dessa strukturella skillnader kan ha genetiska orsaker, eftersom autism tenderar att återkomma generation efter generation inom samma familjer.
Enligt National Autism Association skulle en möjlig bidragande orsak kunna vara den tidigare användningen av kvicksilver i barnvaccinationer i USA. Den kvicksilverbaserade föreningen timerosal användes länge i vaccin, och organisationen menar att antalet autismsdiagnoser i landet ökade kraftigt i takt med att fler vaccin innehållande ämnet godkändes av FDA och gavs till skolbarn. National Autism Association hävdar vidare att kvicksilverföreningar trots allt fortfarande används i vissa barnvacciner, trots försök från departementet för hälso- och mänskliga tjänster att avlägsna ämnet.
Det är dock viktigt att notera att stora vetenskapliga studier och ledande hälsoorganisationer, däribland WHO, inte har kunnat påvisa något samband mellan vacciner och autism. Forskningsläget pekar istället mot en komplex kombination av genetiska och biologiska faktorer.
Autism accepteras allmänt som ett genetiskt påverkat tillstånd, men eftersom begreppet omfattar ett brett spektrum av tillstånd är det svårt att identifiera en enskild genetisk brist som orsak. Barn som uppvisar helt normala resultat i blod- och urinprov kan ändå få en autismdiagnos.
Bland de kromosomtillstånd som kan ligga bakom autism finns bland annat fragilt X-syndromet, som skadar X-kromosomen, samt epileptiska tillstånd utlösta av avvikelser i kromosom 9 och 16.
Autismdiagnosen används även för vissa fysiska funktionsnedsättningar som kan leda till beteendemässiga konsekvenser. Ett exempel är Landau-Kleffners syndrom, en epilepsiform som kännetecknas av anfall med utgångspunkt i den del av hjärnan som ansvarar för språkinlärning. Insjuknandet gör att barnet inte kan lära sig normala kommunikationsfärdigheter, vilket diagnostiseras som en form av autism.
Forskningen kring autismens orsaker pågår intensivt världen över. Idag råder konsensus om att autism ytterst handlar om hur hjärnan utvecklas, där både ärftlighet och kromosomförändringar spelar roll. Fortsatta studier behövs dock för att fullt ut förstå de mekanismer som ligger bakom detta mångfacetterade tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online