Svaret är: det beror på den enskilda personen.
Autism är ett spektrumtillstånd, vilket innebär att det påverkar olika människor på olika sätt. Vissa personer med autism kan leva helt självständigt och arbeta på heltid, medan andra behöver stöd under hela livet. Det finns därför inget enhetligt svar på frågan om en person med autism ska betraktas som funktionsnedsatt eller inte.
I vissa fall kan autism klassas som en funktionsnedsättning enligt gällande lagar. Ett exempel är amerikanska Americans with Disabilities Act (ADA), som definierar en funktionsnedsättning som "ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder som väsentligt begränsar en eller flera centrala livsfunktioner". Den definitionen kan omfatta personer med autism som har svårigheter med kommunikation, socialt samspel eller andra viktiga områden i livet.
Det är dock långt ifrån alla med autism som kvalificerar för förmåner eller särskilda anpassningar. För att bli beviljad stöd krävs att individen uppfyller de specifika kriterier som lagen anger – till exempel att autismen påvisbart begränsar förmågan att arbeta eller klara av andra centrala delar av vardagen.
För svenska läsare kan det vara bra att veta att autism i Sverige betraktas som en funktionsnedsättning. Stöd kan bland annat sökas genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), exempelvis i form av personlig assistans eller bostadsanpassning, samt via habilitering, hälso- och sjukvård och socialtjänsten. En utredning och diagnos görs oftast inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för yngre och inom vuxenpsykiatrin för vuxna.
Frågan om en person med autism har en funktionsnedsättning är komplex och bör alltid bedömas från fall till fall. Det bästa sättet att få ett korrekt svar är att rådfråga en behörig specialist, exempelvis en läkare, psykolog eller kurator inom vården, som kan göra en individuell utvärdering och ge vägledning om vilka rättigheter och stödinsatser som kan aktuella.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online