Gikt är en smärtsam inflammation i lederna som är en av de äldst kända sjukdomarna hos människan. Den identifierades redan av egyptierna år 2640 f.Kr., och på 400-talet f.Kr. beskrev Hippokrates sjukdomen som "den oframkomliga sjukdomen" – ett namn som speglar hur svårt det kan vara att gå under ett akut anfall.
Gikt är en komplex metabolsk sjukdom som räknas som en form av artrit och därför ibland kallas giktartrit. Sjukdomen orsakas av att nivåerna av urinsyra i blodet blir för höga, vilket leder till att kristaller bildas i lederna och utlöser kraftiga inflammationsreaktioner.
Ett giktanfall kommer ofta plötsligt, ofta på natten, och angriper i första hand stortåns grundled. Det är dock vanligt att även andra leder drabbas, exempelvis fotleder, knän, handleder och fingrar. Det drabbade området blir rött, svullet, varmt och extremt ömt, och leden kan kännas stel. Redan det lätta trycket från en filt kan upplevas som outhärdligt.
Gikt har historiskt sett haft rykte om sig att bara drabba personer som konsumerar stora mängder alkohol eller lever ett överdådigt liv med osund kost. Detta är en förenklad bild. Även om kost och alkoholkonsumtion kan öka risken för höga urinsyrenivåer, beror sjukdomen ofta på genetiska faktorer, njurfunktion, vissa läkemedel och andra sjukdomstillstånd. Många som drabbas lever helt normala liv.
Gikt gör ingen skillnad på människor och har genom historien drabbat både kungligheter och vetenskapsmän. Bland de mest kända personerna som lidit av sjukdomen finns kung Henrik VIII av England, statsmannen och uppfinnaren Benjamin Franklin samt fysikern Sir Isaac Newton.
Gikt måste alltid diagnostiseras av läkare, eftersom det finns en liknande sjukdom som kallas pseudogikt med nästan identiska symtom. Skillnaden ligger i orsaken: äkta gikt orsakas av ansamlingar av urinsyra i blodet, medan pseudogikt orsakas av kalciumfosfatkristaller i lederna. Diagnosen ställs ofta genom blodprov som mäter urinsyranivåerna och ibland genom att man tar vätskeprov från den inflammerade leden.
Gikt kräver diagnos och behandling av läkare. Sjukdomen går idag inte att botas, men den kan kontrolleras effektivt med rätt medicinsk behandling och livsstilsrådgivning. Akuta anfall behandlas ofta med antiinflammatoriska läkemedel, medan återkommande problem kan förebyggas med läkemedel som sänker urinsyrenivåerna i blodet. Med god uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv utan svåra anfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online