En skelettscintigrafi är en medicinsk bildundersökning som identifierar områden i patientens skelett där ämnesomsättningen är onormalt hög eller låg. Undersökningen använder ett radioaktivt spårämne som kan ansamlas i vissa delar av skelettet på grund av en sjukdom.
Enligt U.S. National Library of Medicine kan en skelettscintigrafi utföras för att ge bilder som hjälper läkare att ta reda på orsaken till skelettsmärta, eller för att utvärdera utvecklingen av sjukdomar som cancer eller benskörhet (osteoporos).
Ett radioaktivt spårämne injiceras i patientens ven och sprids därefter genom hela kroppen, där det avger svag strålning. En särskild kameror, en så kallad gammakamera, förs långsamt över de delar av kroppen som ska undersökas. Kameran mäter strålningen och identifierar de områden i skelettet som avger onormalt stora mängder strålning.
Patienten ska inte bära metallföremål under undersökningen och bör undvika läkemedel som innehåller vismut under de fyra dagar som föregår testet.
Läkare kan välja att skjuta upp undersökningen för gravida kvinnor för att skydda det ofödda barnet från strålningsexponering. Reaktioner på det radioaktiva spårämnet är ovanliga, men kan i vissa fall omfatta svullnad, hudutslag eller en allvarlig allergisk reaktion, enligt U.S. National Library of Medicine.
Avvikande resultat vid en skelettscintigrafi kan förekomma i benområden med bentumörer, degenerativa skelettsjukdomar eller beninfektioner. Även beninfektioner och frakturer kan upptäckas vid undersökningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online