Benomsättning och bentillväxt är en naturlig del av kroppens ämnesomsättning – de processer där energi bildas och används. En benscintigrafi är en bilddiagnostisk undersökning som visar om det finns områden i skelettet med onormal ämnesomsättning.
Vid en benscintigrafi injiceras ett radioaktivt spårämne i en blodåder. Ämnet transporteras med blodet ut i kroppen och avger en svag strålning under vägen. En strålkänslig kamera rör sig långsamt över kroppen och skapar bilder som visar hur mycket strålning som samlats i skelettet. Områden med ökad aktivitet syns tydligt på bilderna och kan indikera problem.
Beroende på vilket syfte undersökningen har kan det gå en viss tid mellan injektionen och själva bildtagningen, eftersom spårämnet behöver tid att fördelas i kroppen.
Benscintigrafi utförs av flera olika skäl. Den används bland annat för att hitta avvikelser i skelettet som kan tyda på olika sjukdomstillstånd. Undersökningen kan också hjälpa läkaren att upptäcka små eller dolda benbrott som inte syns tydligt på en vanlig röntgenbild.
Enligt Mayo Clinic används benscintigrafi för att leta efter tillstånd som:
Undersökningen spelar även en viktig roll vid cancerdiagnostik. En benscintigrafi kan hjälpa läkaren att avgöra om bröstcancer, prostatacancer eller lungcancer har metastaserat, alltså spridit sig till skelettet. Detta är avgörande för att kunna planera rätt behandling.
Enligt National Institutes of Health är den mängd radioaktivt material som injiceras mycket liten, och ämnet lämnar kroppen helt inom två till tre dagar. Undersökningen anses därför vara säker för de flesta patienter.
Allergiska reaktioner mot det radioaktiva ämnet är ovanliga, men de kan förekomma. Symtom kan inkludera hudutslag, svullnad och i sällsynta fall anafylaxi, ett allvarligt allergiskt tillstånd som kräver omedelbar vård. Informera alltid vårdpersonalen om du tidigare haft allergiska reaktioner vid liknande undersökningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online