Ben är mycket mer än bara kroppens ramverk – det är en levande vävnad som ger oss form, stöd och skyddar våra viktigaste organ. Trots att skelettet är starkt är det inte immunt mot infektioner och andra åkommor. Varje sjukdom som drabbar benen, oavsett om den orsakas av genetiska faktorer eller virusinfektioner, klassificeras som en bensjukdom.
Det finns många olika former av bensjukdomar, från missbildningar till försvagat skelett. De mest kända tillstånden är osteoporos (benskörhet) och Pagets sjukdom. Osteoporos är mycket vanligt hos äldre kvinnor och gör benen svaga och lätta att bryta. Pagets sjukdom drabbar oftast ryggraden och bäckenet och får benen att växa sig större men samtidigt svagare. Denna sjukdom är vanligare hos äldre män.
Varje sjukdom har sina egna specifika symtom, men vissa tecken är gemensamma för flera tillstånd. Vanliga symtom är återkommande frakturer, smärta och missbildningar. Mindre uppenbara tecken kan vara hörselnedsättning och en blåaktig ton i ögonvitorna. Vid vissa sjukdomar kan även aptitlöshet och kräkningar förekomma.
Orsakerna bakom bensjukdomar varierar beroende på tillstånd, och för vissa sjukdomar är orsaken fortfarande okänd. Många bensjukdomar beror på genetik, infektioner eller skador. Andra orsakas av brist på benvävnadskollagen eller kemiska obalanser i kroppen. Undernäring har också kopplats till skelettproblem, särskilt brist på kalcium och vitamin D. Dessutom kan vissa läkemedel ha negativa biverkningar på bentillväxt och benhälsa.
Vissa riskfaktorer kan göra dig mer sårbar för att utveckla en bensjukdom, bland annat långvarig läkemedelsanvändning och blodsjukdomar. Användning av kortisonpreparat (steroider) och ärftlighet är också möjliga kopplingar. Andra medicinska tillstånd, såsom pankreatit, samt behandling med strålning eller cellgifter kan försvaga immunförsvaret och göra kroppen mer mottaglig för infektioner och virus. Frustrerande nog visar många diagnostiserade patienter inga riskfaktorer alls, trots att de drabbats av en bensjukdom.
Läkare använder flera olika tester för att diagnostisera bensjukdomar, och vilka undersökningar som görs beror på dina symtom och läkarens bedömning. Vanliga diagnostiska metoder inkluderar fysisk undersökning, genomgång av din fullständiga sjukdomshistoria samt laboratorieprov på blod, urin och andra kroppsvätskor. Röntgen och magnetresonanstomografi (MRI) kan också användas för att få en korrekt bild av skelettet och ställa en säker diagnos.
Behandlingen av din bensjukdom beror på flera faktorer, bland annat din ålder och allmänna hälsotillstånd, sjukdomens omfattning samt dina egna önskemål. Vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga styrs av vilken typ av bensjukdom du har. De sträcker sig från enkla åtgärder som gips och kryckor för att underlätta läkning, till mer ingripande åtgärder som kirurgiska operationer. Prata alltid med din läkare om vilka behandlingar som passar dig bäst och vilka som är mest effektiva för just ditt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online