Ett bråck är ett tillstånd där organ i en kroppshåla buktar ut genom en muskelvägg in i andra delar av kroppen. Bråck kan uppstå på många ställen, men de förekommer oftast i bukhålan – till exempel som ljumskbråck, navelbråck eller bråck i ärrvävnad efter tidigare operationer. Många bråck ger inga symtom alls och upptäcks därför inte förrän komplikationer uppstår. Om en utbuktning klämmer av blodcirkulationen blir situationen ett akut medicinskt tillstånd. Nästan alla patienter med bråck behöver någon form av operation.
Bråck kan visa sig på flera olika sätt beroende på bråckets typ och svårighetsgrad. Du kan upptäcka en ny knöl eller bula i ljumsken eller på magen. En typisk bråckbulning ökar i storlek när du hostar eller anstränger dig. Den kan vara smärtsam, men inte nödvändigtvis öm vid beröring. Allvarligare bråck kan även åtföljas av illamående eller kräkningar.
Sök vård omedelbart om du upptäcker en ny knöl som är öm vid beröring och inte kan tryckas tillbaka under huden. Det kan tyda på att bråcket har fastnat och att blodförsörjningen är hotad.
I vissa fall kan din vårdgivare undersöka dig och ställa diagnosen bråck direkt vid en fysisk undersökning. Det gäller särskilt om du i övrigt är frisk. Om bråcket däremot inte har nått det akuta skedet, eller om du har flera andra hälsoproblem, kan vårdgivaren beställa en ultraljudsundersökning eller röntgen för att identifiera bråcket och bedöma dess läge och storlek.
De flesta bråck kräver kirurgisk reparation. Patienter som har andra hälsoproblem och lindriga bråck kan ibland få använda en så kallad bråckbinda, som håller utbuktningen på plats och hindrar bråcket från att förvärras. Detta gäller dock endast de för vilka en operation skulle kunna innebära större risker än nytta.
När du är frisk nog för att opereras kommer du att rådas att låta göra det, även om ditt bråck ännu inte utgör något akut tillstånd. Bråck läker nämligen aldrig av sig själva – de blir bara större med tiden. Ju större bråcket blir, desto större är risken att det klämmer av cirkulationen och orsakar allvarliga komplikationer.
Innan operationen får du ett lugnande medel och narkos. Vid en öppen bråckoperation gör kirurgen ett snitt över bråcket, lägger tillbaka vävnaden eller organet bakom muskelväggen och lagar sedan väggen, ofta med förstärkning av ett syntetiskt nät, innan snittet sys ihop.
Ett alternativ är titthålskirurgi (laparoskopisk bråckreparation), där operationen utförs med smala, teleskopiska instrument genom några mycket små snitt. Denna metod innebär ofta mindre smärta och snabbare läkning.
Vistelsen på sjukhuset efter en öppen bråckoperation är kort, och vid titthålskirurgi kan den i vissa fall helt saknas. Oavsett metod behöver du dock ungefär två till fyra veckor för att återhämta dig helt.
Tänk på följande under återhämtningen:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online