Myosit är en kronisk sjukdom som kännetecknas av svullnad och inflammation i musklerna, enligt Arthritis Foundation. Muskelinflammationen leder till smärta och svaghet men är inte livshotande. Enligt Muscular Dystrophy Association finns behandlingar som kan kontrollera spridningen av svagheten, men det finns ingen känd bot mot sjukdomen. Även om en specifik orsak inte är helt klarlagd kan inflammationen i kroppen uppstå av flera olika skäl. Möjliga orsaker till myosit är autoimmuna angrepp, läkemedel, skador på en muskel samt virusinfektioner.
Den vanligaste orsaken till myosit är att kroppen angriper sina egna muskelvävnader, enligt The Myositis Association. På grund av detta självangrepp klassificeras vissa former av myosit som autoimmuna sjukdomar. Av okända anledningar triggar genetiska faktorer eller yttre påverkningar immunsystemet, vilket utlöser angreppen. Normalt arbetar immunsystemet med att skydda kroppen mot främmande inkräktare, såsom bakterier. När systemet aktiveras av en okänd orsak misstar det muskelvävnaden för ett främmande föremål och producerar autoantikroppar för att angripa den. Detta angrepp orsakar inflammationen och svullnaden inuti muskeln.
Blodprovsresultat hos personer med myosit visar ett förhöjt antal autoantikroppar och vita blodkroppar. Båda fynden tyder på att ett autoimmunt angrepp riktats mot muskelvävnaden.
Enligt Muscular Dystrophy Association kan vissa läkemedel orsaka inflammation i muskelvävnaden. Exponering för dessa preparat kan ge upphov till myosit, och besvären går oftast över när medicineringen avslutas. Bland de misstänkta läkemedlen finns kolesterolsänkande mediciner (statiner). Penicillamin, som används för att sänka kopparnivåerna i kroppen, samt kartikain, ett lokalbedövningsmedel, betraktas båda som möjliga utlösare av muskelangrepp. Dessutom kan interferon alfa, som används mot hepatit och cancer, göra kroppen mer mottaglig för muskelangrepp. Även karbimazol, cimetidin, fenytoin och tillväxthormoner anses kunna öka risken för myosit. Hepatit B-vaccinet, som trots allt inte är ett läkemedel, har också kopplats till tillståndet.
Om ett läkemedel misstänks orsaka inflammation och ödem i muskelvävnaden är det avgörande att kontakta läkare och avbryta behandlingen snabbt för att förhindra ytterligare skada på muskeln. Avbryt aldrig medicinering på egen hand utan att först rådfråga vården.
En skada på en muskel, till exempel i samband med en bilolycka eller idrottsaktivitet, kan orsaka ödem och inflammation i vävnaden. Till skillnad från autoimmun myosit läker denna typ av skada med tiden och tillståndet blir inte kroniskt.
Enligt Muscular Dystrophy Association kan virus även utlösa symtom på autoimmun myosit. Personer som bär på hiv, viruset som orsakar aids, kan utveckla myosit till följd av den virala infektionen. Även personer smittade med HTLV-1 (humant T-lymfotropt virus typ 1) löper ökad risk att drabbas av muskelinflammation. Flera rapporterade fall av myosit har dessutom inträffat efter en infektion med coxsackievirus.
Kontakta en läkare om du upplever ihållande muskelsmärta, svaghet eller svullnad utan någon uppenbar orsak. En tidig diagnos är viktig, eftersom behandling – ofta med kortison eller andra inflammationsdämpande läkemedel – kan lindra symtomen och bromsa sjukdomens utveckling. Utredningen inleds vanligen med blodprov som mäter muskelenzymer och antikroppar, och kompletteras vid behov med elektromyografi eller en muskelbiopsi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online