Smärta i armbågen beror nästan alltid på överansträngning. Basebollspelare och kroppsbyggare är särskilt utsatta för besvär i armbågsleden, liksom tennis- och golfspelare. Smärtan kan uppstå på olika ställen i området. Smärta på utsidan av underarmen beror oftast på seninflammation (tendinit), medan smärta på insidan av armbågen kallas "golfarmbåge". En översträckt armbåge är ett annat vanligt problem i detta område. De flesta armbågsbesvär kan behandlas utan operation.
Armbågen är en led där tre ben möts: radien (strålbenet) på tummens sida av underarmen, ulna (armbågsbenet) på lillfingrets sida samt humerus (överarmsbenet). Armbågen är en gångjärnsled, men den gör det också möjligt att vrida underarmen för att kunna trycka eller dra föremål.
Ändarna på de sammanfogade benen är täckta med ledbrosk – en vit och halkig vävnad som gör att armbågen kan röra sig i olika positioner utan friktion eller skada. Benen sammanbinds med ligament (ledband) och omsluts av underarmens och överarmens muskulatur.
De två huvudsakliga ligamenten i armbågen kallas mediala respektive laterala sidobandet. Det förra sitter på underarmens insida och det andra på utsidan. Tillsammans förbinder de ulna och radius med överarmsbenet. Dessutom finns ett ringformigt ligament som håller radialhuvudet fast mot armbågsbenet. Ligamenten runt leden bildar tillsammans en ledkapsel – en säck som innehåller synovialvätska (ledvätska). Denna vätska minskar även friktionen i armbågsområdet.
Tricepsmuskeln fäster vid armbågsbenets baksida och används när vi trycker ifrån. Bicepsmuskeln sitter fast framtill på strålbenet och används när vi drar. Utöver dessa muskler fäster flera underarmsmuskler vid överarmsbenet. Muskler som korsar strålbenssidan används för att sträcka ut fingrarna, och de ligger över en knölig yta på strålbenets utsida som kallas laterala epikondylen. Underarmens muskler på ulnasidan används för att knyta näven. Även armbågsbenet har en utskjutande del i sin nedre ände, kallad mediale epikondylen. Tre nerver passerar armbågen: ulnarisnerven, radialisnerven och medianusnerven.
Armbågens mycket komplexa uppbyggnad gör att den klarar tungt arbete, men nästan alla drabbas förr eller senare av smärta i leden. Besvären kan variera från enkel överbelastning till bristningar. Att förstå armbågens anatomi ger en tydligare bild av varför smärtan uppstår.
Armbågssmärta kan bero på flera olika problem. Ett av de vanligaste tillstånden är seninflammation (epikondylit), ofta kallad "tennisarmbåge", som uppstår på underarmens yttersida där musklerna ligger mot den laterala epikondylen. Symtomen kan vara en molande, ihärdig smärta eller svaghet i det drabbade området. Orsaken är överanvändning av underarm och armbåge, vilket skapar irritation mellan underarmsmusklerna och benutskottet. Inflammation och smärta uppstår sedan som kroppens varningssignaler. Seninflammation är vanligast hos personer mellan 35 och 65 år.
Golfarmbåge är en irritation som uppstår på ulnasidan av underarmen. Den beror på friktion mellan underarmsmusklerna och den mediala epikondylens utskott. Golfspelare och pitchers drabbas ofta av problem i detta område på grund av överansträngning.
Armbågssmärta kan också bero på en belastningsskada i den nedre delen av biceps eller triceps. Tyngdlyftare som utför dips-träning kan få besvär här, eftersom övningen belastar nedre triceps. Belastningsskador i nedre biceps kan orsakas av återkommande lyft av tunga föremål i arbetet.
Sträckningar och bristningar i ligament kan också ge armbågssmärta, liksom frakturer och nervskador. Symtom på nervskada kan vara domningar i fingrar eller hand, eller nedsatt rörlighet i dessa områden. Kontakta alltid läkare om smärta eller obehag kvarstår i mer än ett par dagar.
Artros kan även drabba äldre personers armbågar och orsaka kraftig smärta samt nedsatt rörlighet i området.
I de flesta fall kan is användas för att behandla tillstånd som seninflammation, golfarmbåge och översträckningsskador. Lägg isförpackning mot skadan varannan–var tredje timme under de första 72 timmarna efter behov. Det hjälper till att dämpa inflammationen. Ibuprofen kan minska svullnad och smärta, liksom kortikosteroider, vilka dock måste förskrivas av läkare. Vid seninflammation och golfarmbåge krävs också mycket vila. Undvik fysisk aktivitet tills inflammationen och smärtan avtar. Ignorerar du smärtan och fortsätter träffa riskerar du att senen brister.
Ligamentsträckningar läker oftast med vila, is och ibland mitella eller armbågsstöd. Bristningar behöver däremot vanligtvis repareras kirurgiskt. Konsultera läkare i båda fallen, eftersom symtomen kan likna varandra.
Nervskador kan också läka med vila och is, samt genom att hålla det drabbade området stilla. Detta kan vara ett allvarligt tillstånd – kontakta läkare omedelbart om du misstänker nervskada. Nervskada kan, även om det mest gäller extrema fall, leda till permanent förlamning i handen eller fingrarna.
En kombination av goda kostvanor, vitaminer och bentillskott kan bidra till att minska smärtan vid artros. Det finns många tillskott på marknaden, exempelvis kondroitin och glukosamin, som kan motverka artrosens försvagande effekter och hjälpa drabbade att återfå naturlig rörlighet i armbågarna.
I de flesta fall kan normal aktivitet återupptas när smärta och inflammation har lagat sig. Börja långsamt och var försiktig så att du inte irriterar det drabbade området. En gradvis återgång till normal aktivitet är bästa vägen framåt – skynda aldrig på processen.
I vissa fall rekommenderas en fysioterapeut. Dessa yrkespersoner kan hjälpa till att påskynda läkningsprocessen.
Det bästa sättet att förebygga armbågssmärta är att träna regelbundet och äta en välbalanserad kost. Överdriv aldrig träningen och se till att stretch underarmar och armbågar som uppvärmning. Genom att helt enkelt placera handflatan mot en vägg kan du stretcha båda sidorna av underarmen: riktningarna fingrarna uppåt stretchar strålbenssidan, medan fingrarna nedåt stretchar musklerna på ulnasidan.
Vissa läkare och tränings experter rekommenderar även att stärka axelmuskulaturen för att förebygga armbågsbesvär. En starkare axel tar avlastning från armbågen vid intensiv aktivitet.
Undvik alltid alltför många repetitiva rörelser i armbågen och böj den inte onaturligt under tungt arbete. Att kyla ner efter fysisk aktivitet rekommenderas också, särskilt för idrottare och tyngdlyftare. Gör kylning till en rutin efter passet, i synnerhet om du är 50 år eller äldre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online