Kyfos, även känt som Morbus Scheuermann hos ungdomar eller puckelrygg i vardagligt tal, är ett tillstånd där ryggraden uppvisar en onormal krökning som ger en rundad eller utåtbuktande rygg. Tillståndet kan förekomma i alla åldrar och orsakas av en rad olika faktorer, såsom trauma, degenerativa sjukdomar och diverse utvecklingsavvikelser. Behandlingen styrs av den bakomliggande orsaken och tillståndets svårighetsgrad, men omfattar vanligtvis antingen skenor (ortoser) eller kirurgi.
En form av kyfos som drabbar ungdomar kallas Morbus Scheuermann, en utvecklingsrelaterad sjukdom som uppstår när baksidan av ryggraden växer snabbare än framsidan, vanligtvis i den övre delen av ryggen. Resultatet blir kilformade kotor, vilket bidrar till ryggradens onormala krökning.
Listan över möjliga orsaker till kyfos hos vuxna är lång. Vanliga orsaker inkluderar frakturer orsakade av benskörhet (osteoporos) och spondylolistes, ett tillstånd där en kot glider fram över en annan. Andra möjliga orsaker är infektioner, polio, spina bifida (öppen rygg), Pagets sjukdom, neurofibromatos och muskeldystrofi. Den vanligaste orsaken är dock dålig hållning – detta kallas postural kyfos.
Det främsta symtomet på kyfos är en synlig krökning av ryggen. Andra associerade symtom inkluderar trötthet, ryggsmärta, stelhet i ryggraden samt, i svåra fall, andningssvårigheter.
Behandlingen av kyfos anpassas efter tillståndets svårighetsgrad och dess bakomliggande orsak. Skenor, som är utformade för att aktivt räta upp ryggen och korrigera hållningen, är standardbehandlingen vid Morbus Scheuermann så länge skelettet fortfarande växer. En skena hjälper till att förhindra att tillståndet försämras och kan, i kombination med noggrann uppföljning och fysioterapi, ofta bidra till att rätta till problemet. Hos vuxna används skenor främst för att kontrollera smärta och kan då bestå av korsetter som omsluter hela överkroppen. Vid svår kyfos kan operation bli nödvändig.
Kirurgi är den vanligaste behandlingsmetoden när kyfosen är medfödd (onormal utveckling under fosterperioden), orsakas av en tumör, eller när den ger upphov till smärta, neurologiska symtom eller kraftiga missbildningar som inte kan åtgärdas med icke-kirurgiska metoder såsom skenor eller fysioterapi. Vid Morbus Scheuermann behövs kirurgi sällan, såvida inte tillståndet är allvarligt – exempelvis vid en krökning på cirka 60 grader eller mer – eller om smärta eller neurologiska symtom föreligger.
Kirurgisk korrigering av kyfos innebär alltid en steloperation (fusion) med fixationsmaterial fäst vid ryggraden. Detta stabiliserar ryggraden utan risk för återfall samtidigt som missbildningen korrigeras. Fusionen utförs genom att en benbit från bäckenet används för att sammanfoga två kotor, vilket hindrar krökningen från att fortskrida. Stavar, krokar, trådar och skruvar används ofta för att stabilisera ryggraden och hålla kotorna på plats medan de växer ihop; materialet lämnas därefter kvar i kroppen för extra stöd.
Komplikationer efter ryggradskirurgi är relativt vanliga och kan inkludera infektion, blödning, nervskador, artros och diskdegeneration. Uppstår någon av dessa komplikationer krävs ofta en ny operation för att åtgärda dem.
Om kyfosen orsakas av en tumör kan läkemedel såsom kemoterapi (cancerbekämpande läkemedel) användas som komplement till kirurgin. Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen kan även användas för att lindra smärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online