Om det gör ont i och runt knäet när du går i trappor, sitter länge på bio eller ger dig ut på en löprunda kan du lida av främre knäsmärtesyndrom. Du vilar knäet, kyler det och försöker stretcha, men besvären vill inte släppa. Problemet är ett av de vanligaste klagomålen hos både elitidrottare och vardagstränare, och kallas även patellofemoralt smärtsyndrom eller löparknä. Det är ett tillstånd utan specifik orsak som är svårt att utreda, och behandlingen varierar beroende på individuella faktorer.
Främre knäsmärtesyndrom kan bero på flera olika inre eller yttre faktorer. Vanliga orsaker är överbelastning, svaga och stela muskler i lår och baksida av låret (quadriceps och hamstrings), en plötslig ökning av träningsintensiteten, övervikt och plattfot. Vissa personer drabbas aldrig, medan andra har besvär dagligen. Det är fortfarande oklart exakt vad som utlöser smärtan, och medicinsk personal kan sällan peka ut en enskild aktivitet eller ett specifikt biomekaniskt problem som orsak.
Till skillnad från ett benbrott, där du direkt vet att något är fel, kommer smärtan vid främre knäsmärtesyndrom gradvis. Du kan börja märka en dov värk efter att ha suttit stilla länge, att knäet knäpper oftare än vanligt, eller uppleva skarpa, stickande smärtor. Med tiden blir smärtan ihållande vid aktiviteter som belastar knäleden extra, exempelvis styrketräning eller löpning, eller som kräver att knäet hålls böjt under lång tid.
Behandlingen är ofta utmanande eftersom det saknas en tydlig orsak till smärtan. Den är i regel konservativ, och kirurgi rekommenderas sällan. En läkare kan ordinera antiinflammatoriska läkemedel samt rekommendera styrke- och rörlighetsövningar för quadriceps och hamstrings, fotvalvsstöd till skorna, viktnedgång och/eller en tillfällig paus från träning. När smärtan avtar kan du gradvis återuppta träningen, gärna med fokus på belastningsfria aktiviteter som simning eller crosstrainer.
Främre knäsmärta är vanligt bland dem som tränar ofta eller med hög intensitet, och det kan vara svårt att helt förebygga. Ligamenten runt knäet fungerar som stötdämpare, men de är inte oförstörbara. För att skydda knäet bör du använda passande fotbeklädnad, stretcha regelbundet och lyssna på kroppens signaler, eftersom varje persons belastningströskel är olika. Har du redan knäsmärta kan du kyla området efter träning och minska intensiteten några dagar för att se om besvären lindras. Tränar du inte idag kan orsaken istället vara biomekanisk eller bero på övervikt. Kontakta alltid en läkare för en korrekt diagnos av dina symtom.
Som med all smärta eller skada är det bäst att söka råd hos medicinsk personal i stället för att ställa egen diagnos. Även om främre knäsmärta inte är livshotande är det viktigt att utesluta andra allvarliga problem. Misstänker du att du lider av främre knäsmärtesyndrom bör du därför boka en tid hos din läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online