Senor är starka, fibrösa vävnadsband som förbinder musklerna med benen. För att kroppen ska kunna röra sig måste musklerna dra ihop sig och dra i skelettet – senornas uppgift är att överföra denna kraft mellan muskler och ben. Eftersom senor finns över hela kroppen och deltar i varje rörelse du gör, är de särskilt utsatta för överbelastning och skador. En av de vanligaste skadorna är tendinit, även kallad seninflammation.
Tendinit börjar som en inflammation i den vävnad som omger senan. Om tillståndet inte behandlas i tid kan inflammationen sprida sig till själva senan. Tendinit kan uppstå plötsligt eller utvecklas långsamt genom upprepade mikrotrauman eller långvarig överbelastning. När en sena överbelastas blir den svagare och inflammerad. I andra fall beror problemet på åldrandet, eftersom senorna gradvis förlorar sin elasticitet med åren. Behandlas inte tendinit på rätt sätt riskerar vissa senfibrer att riva sönder, eller i värsta fall att hela senan rupturerar.
Tendinit kan bero på felaktiga arbetsställningar eller dålig hållning både i arbetet och hemma. Avsaknad av regelbunden stretching gör att senorna blir stela och mindre flexibla, vilket gör dem mer sårbara för skador. Även avvikelser i skelettstrukturen, ledsjukdomar som artros och reumatism samt tidigare mjukdelsskador ökar risken för att utveckla tendinit. I mer sällsynta fall kan sköldkörtelrubbningar eller biverkningar av läkemedel också ligga bakom tillståndet.
De typiska symptomen är smärta och ömhet precis vid den skadade senan, oftast i närheten av en led. Smärta på natten, eller smärta som förvärras vid rörelse och aktivitet, är andra vanliga tecken. Obehaget kan enbart uppstå vid vissa specifika aktiviteter och sedan minska i vila. Smärtan kan bygga upp sig gradvis eller komma plötsligt och kraftigt. Mer intensiv smärta kan tyda på kalciumavlagringar i senan. Många upplever också nedsatt rörlighet i leden närmast den drabbade senan.
Läkaren behöver göra en noggrann fysisk undersökning. Det är viktigt att du berättar om dina symptom: när de började, vad som förvärrar besvären och vad som lindrar dem. Läkaren kan palpera området för att kontrollera ömheten på specifika punkter, samt se efter tecken på svullnad eller temperaturförändringar i huden. För att bedöma eventuella skador kan röntgen och/eller magnetresonanstomografi (MR) behövas.
Vid mild tendinit kan du ofta få god lindring genom vila, aktivitetsanpassning – till exempel att undvika repetitiva rörelser – fysioterapi samt smärtstillande mediciner eller kortisoninjektioner. Läkaren kan också pröva skening eller stödbandage, rekommendera behandling med is och värme, eller ordinera träningsövningar som stärker området. Kom ihåg att alltid värma upp ordentligt innan intensiv fysisk aktivitet och att träna med en lämplig intensitet. Vid svår tendinit som inte svarar på konservativ behandling kan kirurgi bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online