Plantar fasciit är en av de vanligaste orsakerna till smärta i hälen. Tillståndet orsakas av en inflammation i den vävnad – plantarfascian – som täcker hälbenet och sträcker sig längs fotens undersida. Typiska symtom är smärta vid de första stegen på morgonen efter uppvaknandet samt obehag efter långa perioder av stående eller fysisk aktivitet. Kirurgi är nästan alltid en sista utväg, och de flesta blir bra utan att opereras.
För att ställa diagnosen plantar fasciit kan läkaren beställa röntgen eller magnetkameraundersökning (MRI). Dessa undersökningar visar också om besvären i stället beror på andra tillstånd, exempelvis stressfrakturer eller nypna nerver i foten.
Enligt Mayo Clinic återhämtar sig cirka 90 procent av alla med plantar fasciit med konservativ behandling inom bara några månader. Den konservativa behandlingen inkluderar bland annat receptfria antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), såsom ibuprofen, som lindrar både smärta och inflammation.
Om läkemedel inte räcker är terapi ofta nästa steg i behandlingen. Det kan handla om fysioterapi med stretchövningar, nattskenor som håller foten i ett utsträckt läge under sömnen samt stödjande inlägg eller fotvalvsstöd som placeras i skorna för att avlasta fascian.
När mer konventionella behandlingar inte ger resultat kan extrakorporeal stötvågsterapi (ESWT) vara ett alternativ. Behandlingen stimulerar läkningsprocessen i det drabbade området genom att skicka ljudvågor mot vävnaden. Metoden är icke-invasiv, men kan tillfälligt ge blåmärken, svullnad och ökad smärta.
Operation övervägs först när alla andra behandlingsmetoder prövats utan framgång under lång tid. Under ingreppet lossas plantarfascian delvis från hälbenet för att minska spänningen i vävnaden. Eftersom ingreppet kan försvaga fotvalvet och påverka fotens funktion är det viktigt att noggrant diskutera risker och fördelar med sin läkare innan beslut om operation fattas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online