Näringstransport i avaskulära vävnader bygger på diffusion – långsam, avståndsbegränsad och matrixberoende.
Brosk (Avaskulärt)
- Matrix: Hög proteoglykan (aggrecan) innehåll → hög fast negativ laddning → binder vatten (60–80% våtvikt) men skapar dens hydrerad gel.
- Diffusionsväg: Näringsämnen från synovia (ledhåla) eller perikondrium → diffunderar genom matrix till kondrocyter.
- Hastighet: Mycket långsam. Effektiv diffusionskoefficient för glukos ~10⁻⁶ cm²/s (vs 10⁻⁵ i vatten).
- Begränsning: Tjocklek >1–2 mm → centrala kondrocyter i riskzon (osteokondros).
Ben (Vaskulariserat men dens matrix)
- Kompakt ben: Osteoner (Haversianska system) med centrala kanaler (blodkärl) + kanalikulärt nätverk.
- Diffusion: Från kanalikulär vätska till osteocyter. Snabbare än brosk tack vare kanalikulär porositet (~10⁻⁵ cm²/s).
- Spongiöst ben: Trabekler badar i benmargblod → korta diffusionsavstånd.
Jämförelse
| Egenskap | Brosk | Ben (Kompakt) |
| Vaskularitet | Ingen | Hög (Haversianska kanaler) |
| Vatteninnehåll | 60–80% | 10–20% |
| Diffusionsavstånd | mm-skala (yta till centrum) | µm-skala (kanalikuli till osteocyt) |
| Effektiv diffundibilitet | Lägre | Högre |
| Primär näringskälla | Synovia / perikondrium | Blodkärl i Haversianska/Volkmanns kanaler |
Klinisk implikation
Broskets dåliga diffusion ligger till grund för dess begränsade reparationsförmåga. Bens vaskularitet möjliggör ombyggnad och läkning – om inte blodförsörjningen störs (fraktur icke-förening, AVN).