Ben klassificeras efter form i fem kategorier (de traditionella fyra plus sesamoida). Denna klassificering guidar biomekanisk analys, kirurgisk planering och frakturmönsterprediktion.
1. Långa ben
- Längd > bredd. Diaphys (skaft) + 2 epifyser (ändar). Medullär kavitet (märg).
- Funktion: Hävstång, locomotion, viktbärande.
- Exempel: Femur, tibia, fibula, humerus, radius, ulna, metakarpaler, metatarsaler, falanger.
2. Korta ben
- Kubformade, längd ≈ bredd. Tunn cortex, svampig inre. Ingen diaphys.
- Funktion: Stabilitet, begränsad rörelse, chockabsorption.
- Exempel: Karpaler (handled, 8), tarsaler (fotled, 7 inkl calcaneus/talus).
3. Platta ben
- Tunna, böjda. Två kompaktbensskivor (inre/ytre) som smörgåsar runt svampigt ben (diploë).
- Funktion: Skydd, bred muskelfäste.
- Exempel: Kranie (parietale, frontala, occipitala, temporala), revben, bröstben, skulderblad.
4. Oregelbundna ben
- Komplexa former som inte passar ovanstående. Tunn kompakt ben, svampig inre.
- Funktion: Skydd (ryggmärg), viktbärande, muskelfäste.
- Exempel: Vertebra (cervikal–lumbal), sakrum, coccyx, bäckenben (ilium, ischium, pubis), vissa ansiktsben (sphenoid, etmoid).
5. Sesamoida ben
- Inbäddade i sener. Förändrar mekanisk fördel, skyddar sena.
- Exempel: Patella (största), fabella (knä), pisiform (handled), hallux sesamoider (fot), hand sesamoider.
- Variabel närvaro (accessoriska sesamoider).
Ytterligare kategorier (Histologiska/Utvecklingsmässiga)
- Wormian (suturala) ben: I kraniesynkor.
- Pneumatiska ben: Luftfyllda (maxilla, sphenoid, etmoid, frontala, mastoid).
