Skelett- och hjärtmuskulatur är båda former av muskelvävnad, men de skiljer sig åt på flera avgörande sätt. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna när det gäller placering, struktur, styrning och funktion.
Skelettmusklerna sitter fast i skelettet och möjliggör våra medvetna rörelser, som att gå, springa och röra armarna. De återfinns främst i armar och ben, bål och huvud. Hjärtmuskulaturen finns däremot uteslutande i hjärtat och har till uppgift att pumpa ut blod i kroppen.
Skelettmuskelceller är långa, cylindriska och flerkärniga, det vill säga att de innehåller flera cellkärnor. Deras tvärstrimmiga utseende beror på hur aktin- och myosinfilamenten är arrangerade, vilket ger ett karakteristiskt bandmönster. Även hjärtmuskelceller är tvärstrimmiga, men de är kortare och mer rektangulära till formen. De har oftast en eller två kärnor och är förgrenade, vilket gör att de kan bilda tätta sammankopplingar mellan cellerna – så kallade glanslinjediskar (disci intercalares).
Skelettmusklerna styrs viljemässigt, vilket innebär att vi medvetet kan spänna och slappna av i dem. Hjärtmuskulaturen styrs däremot omedvetet av det autonoma nervsystemet – dess sammandragningar går inte att påverka genom viljan. Hjärtats rytm regleras av specialiserade hjärtceller som kallas pacmarkerceller.
När en skelettmuskel drar ihop sig sker det enligt den så kallade glidfilamentsmekanismen, där aktin- och myosinfilament glider förbi varandra. ATP (adenosintrifosfat) levererar energin till processen. Även hjärtmuskeln använder glidfilamentsmekanismen, men där utlöses sammandragningen av elektriska impulser som genereras av pacmarkercellerna.
Skelettmusklers sammandragningar kan hålla i olika lång tid beroende på aktivitetens art. Hjärtmuskelns kontraktioner är däremot rytmiska och omedvetna. Varje sammandragning varar kort tid, vilket gör att hjärtat kan pumpa blodet kontinuerligt utan paus.
Skelettmuskler kan bli trötta och utmattas efter långvarig ansträngning. Det beror på att de främst förlitar sig på lagrat glykogen som energikälla – när glykogentillgången tar slut försämras muskelfunktionen. Hjärtmuskeln är däremot byggd för kontinuerlig verksamhet och är relativt trötthetsresistent. Den använder framför allt fettsyror som bränsle.
Dessa skillnader i struktur, styrning och funktion gör det möjligt för skelett- och hjärtmuskulaturen att utföra sina specialiserade uppgifter effektivt. Skelettmusklerna ger oss medveten rörelse och stöd för kroppen, medan hjärtmuskeln pumpar blod genom hela kroppen och därmed upprätthåller den cirkulation som livet kräver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online