
Ultraljud har länge använts för att läka djupa vävnader, men kan metoden även användas för att läka ben? Forskning tyder på att svaret är ja – ultraljudsterapi kan faktiskt påskynda läkningen av vissa typer av benbrott. Här går vi igenom hur behandlingen fungerar, vad vetenskapen säger och hur den utförs i praktiken.
Ultraljudsterapi är en behandlingsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att tränga djupt in i huden och den underliggande vävnaden. Innan behandlingen börjar applicerar läkaren en gel på huden. Gelen skyddar inte bara huden utan hjälper även ljudvågorna att nå djupare in i vävnaden.
Antagandet bakom metodens terapeutiska effekt är att ultraljudet ökar blodcirkulationen i det område där behandlingen utförs. Detta är viktigt eftersom ett förbättrat blodflöde tillför mer syre och näringsämnen till det skadade området, vilket gynnar läkningsprocessen.
Dessutom främjar ultraljud produktionen av kollagen – en central byggsten i ligament- och senvävnad. Kollagen spelar en avgörande roll för att hålla skelettet på plats och förbinda benen med varandra.
En forskningsstudie från 2003, genomförd av J. Schortinghuis vid institutionen för oral och maxillofacial kirurgi i Norge, visar att ultraljudsterapi är särskilt fördelaktigt i de tidiga skedena av en skada. Studien bekräftar att behandlingen minskar den inflammation som ofta komplicerar benläkningen. Enligt forskarna beror detta på att ultraljud ökar aktiviteten hos så kallade mastceller, vilka har en inflammationsdämpande effekt.
Studien visar också att ultraljud kan stödja benets förkalkningsprocess, alltså den process där det brutna benet återförenas. Mer specifikt kan ultraljud:
Ultraljudsbehandlingen utförs med en liten metalldon som avger ultraljudsvågor. Behandlaren rör försiktigt apparaten över området runt frakturen i cirka tre till fem minuter åt gången.
En fysioterapeut utför vanligtvis behandlingen en till två gånger per dag. Vid allvarligare skador ökar frekvensen, medan frakturer som beror på kronisk överbelastning oftast behandlas mer sällan.
Eftersom benet ligger djupare i vävnaden än exempelvis muskler eller senor använder fysioterapeuten ultraljudsvågor med lägre frekvens. De låga frekvenserna ger en större genomträngningsförmåga och säkerställer att ljudvågorna når fram till själva benvävnaden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online