Charcotfot, även kallad Charcot-artropati, är en farlig försvagning av fotens ben hos personer som lider av nervskador (neuropati). Tillståndet är oftast kopplat till kronisk och dåligt kontrollerad diabetes. Om Charcotfot inte upptäcks eller behandlas i tid kan det leda till missbildningar, permanent funktionsnedsättning eller i värsta fall amputation. Behandlingen kan omfatta immobilisering av den drabbade foten, anpassning av dagliga aktiviteter, individuellt utformade fotstöd eller kirurgi.
Charcotfot uppstår när en person utan normal känsel från nerverna i foten drabbas av upprepade små frakturer i fotbenen. Om förändringarna i foten inte upptäcks förvärras frakturerna successivt och ger upphov till de klassiska symtomen: rodnad, svullnad och hud som känns onormalt varm vid beröring. Så småningom börjar frakturerna läka, men läkningen sker ofta slumpmässigt och oorganiserat, vilket gör att de drabbade benen blir försvagade och instabila.
Om du har avancerad diabetes eller någon annan form av nervskada i fötterna är det avgörande att du håller utkik efter tecken på begynnande Charcotfot. Enligt American College of Foot and Ankle Surgeons kan tillståndet utvecklas efter kraftigare stötskador, exempelvis en vrickning, eller om något tungt faller på foten. I vissa fall räcker det med mindre belastningar, som de som uppstår vid en lång promenad, för att utlösa en försämring. Eftersom du kanske inte känner av själva skadan kan konsekvenserna bli allvarliga om du inte är extra uppmärksam.
Behandlingen inleds med åtgärder för att kontrollera svullnaden i foten samtidigt som den skyddas mot ytterligare skada. Vanligtvis används en hård gipsavgjutning med god stoppning. För att säkerställa att foten får fullständigt skydd kan framdelen av gipset stängas helt. Foten behöver hållas immobiliserad tills all rodnad och svullnad har lagt sig. Detta kan ske inom några månader, men du bör vara beredd på att bära gips i upp till ett år. När svullnaden minskar behöver läkarna gjuta om gipset så att det passar fotens aktuella form.
I vissa fall kan läkarna istället tillverka ett specialdesignat gångskydd som ger samma skyddsnivå som gipset. Om du får ett sådant skydd måste du undvika att belasta foten eller ankeln. För att underlätta detta kan du även få hjälpmedel som en gångkäpp eller kryckor.
Om foten är skadad på ett sätt som inte tillåter användning av gips eller gångskydd kan en kirurgisk reparation bli nödvändig. Rådfråga alltid din kirurg om vad det planerade ingreppet innebär och vilka resultat du kan förvänta dig.
När foten har läkt kommer din läkare eller fysioterapeut att förse dina skor med inlägg som håller foten i rätt läge och ger fortsatt skydd. Har ditt tillstånd orsakat en betydande fotmissbildning kan du dessutom behöva ett ortopediskt stöd för underbenet. Du kan också få hjälp att anpassa dina dagliga rutiner på ett sätt som minimerar risken för framtida skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online