1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hemostas, epistaxis och hemorragi: Definitioner, faser och kliniska samband

Förståelse av terminologin kring blödning är fundamental för klinisk praxis. Hemostas är den fysiologiska process som stillar blödning; epistaxis är näsblödning; och hemorragi betecknar överdriven, okontrollerad blödning.

Faser av hemostas

  1. Primär hemostas (trombocytplugg bildning): Kärlkramp (vaskokonstriktion) följt av trombocytadhesion, aktivering och aggregering vid skadeplatsen, bildar en mjuk plugg.
  2. Sekundär hemostas (koagulationskaskad): En serie enzymatiska reaktioner (intrinseka, extrinseka och gemensamma banor) som kulminerar i trombingenerering, omvandling av fibrinogen till fibrin, och stabilisering av trombocytpluggen till ett fast koagel.
  3. Fibrinolys: Plasmin-medierad nedbrytning av fibrino koagel efter att vävnadsläkning påbörjats, förhindrar trombos.

Kliniska samband

  • Epistaxis representerar ett misslyckande av lokal hemostas, oftast vid Kiesselbachs plexus (anterior nässkilvägg).
  • Hemorragi reflekterar systemisk hemostatiskt misslyckande på grund av trauma, koagulopati, antikoagulantia eller kärlruptur.
  • Laboratoriebedömning: Trombocytantal/funktion, PT/INR, aPTT, fibrinogen, D-dimer, och viskoelastisk testning (TEG/ROTEM) utvärderar olika hemostaskomponenter.

Korrekt skillnad vägleder riktad intervention: lokal kauterisering/packning för epistaxis vs faktorersättning, transfusion och kirurgisk kontroll för hemorragi.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online