Flebotomi innebär att blod tas från kroppen, antingen för provtagning och laboratorieanalys eller som medicinsk behandling, exempelvis vid avvikelser i blodet som för höga järnvärden. Blåmärken är ett vanligt följd av ingreppet – men deras omfattning går oftast att påverka. Här får du veta varför blåmärken uppstår, hur du minskar risken och vad du bör tänka på efteråt.
I många fall räcker det att en person lämnar blod för tester och analyser. Flebotomi kan dock också genomföras frivilligt i samband med bloddonation till en blodbank. Andra vanliga skäl är ett överskott av järn eller röda blodkroppar i kroppen. Ett sådant överskott kan skada kroppens organ och i värsta fall leda till allvarlig sjukdom eller död.
Ett blåmärke bildas när blod samlas under huden och blir stillastående. I samband med flebotomi finns det en risk att blod läcker ut ur venen, eller att blod tränger ut under huden till följd av själva stickpunkten. Ofta handlar det om små, harmlösa blåmärken, men i vissa fall kan kraftigare blåmärken uppstå.
Risken för blåmärken minskar om du ligger helt stilla under ingreppet och trycker ordentligt mot stickstället direkt efteråt. Att hålla armen högt och applicera en kylande kompress eller is kan ytterligare minska risken för att blodet samlas under huden.
Har du redan fått ett blåmärke kan kylig kompression och försiktig massage hjälpa. Att massera området stimulerar kärlen runt stickstället att börja ta upp det ansamlade blodet. Den kylande pressen drar dessutom andra blodkärl närmare platsen, vilket hjälper läkningsprocessen igång snabbare.
Blåmärken är det vanligaste besväret efter en flebotomi, men inte den enda risken. Yrsel och trötthet förekommer ofta hos personer som nyligen genomgått ingreppet, eftersom kroppen behöver återhämta sig efter det tappade blodet. Det finns också en risk för infektion vid stickstället om huden inte hålls ren och får läka ordentligt. Kontakta vården om du upplever kvarvarande smärta, svullnad eller tecken på infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online