Sjukdomar som njursjukdom, autoimmuna sjukdomar, kostrelaterad undernäring samt näringsbrist orsakad av infektionssjukdomar leder ofta till låga nivåer av plasmaprotein. Lågt plasmaprotein, även känt som hypoproteinemi, kan i hög grad bidra till negativa följder vid dessa tillstånd.
Vissa sjukdomar, exempelvis njursjukdom, beror i sin tur på andra hälsoproblem som diabetes, fetma och hjärtsjukdom. Enligt amerikanska National Diabetes Information Clearinghouse kan dessa tillstånd ge upphov till njurskador, och eftersom njurarna normalt spelar en central roll i att reglera proteinbalansen i blodet är nedsatt njurfunktion en viktig faktor vid många fall av hypoproteinemi.
Svår undernäring, inklusive lågt proteinintag och näringsförluster till följd av infektionssjukdomar som denguefeber och malaria, orsakar också lågt plasmaprotein. Även autoimmuna sjukdomar kan leda till hypoproteinemi, eftersom de kan ge upphov till onormala förändringar i blodcellerna som i slutändan påverkar viktiga organ som njurarna.
Proteiner är livsviktiga i blodet för funktioner som vätskereglering och vätskebalans. De fungerar dessutom som byggstenar för muskler, hår, skelett, hud, naglar samt kroppens läknings- och reparationsprocesser. Stora organ som hjärtat, levern och njurarna börjar fungera sämre när blodet inte innehåller tillräckligt med protein.
Endast ett laboratorietest kan med säkerhet fastställa låga nivåer av plasmaprotein i blodet. Vanliga tecken är dock skummande urin, blod i urinen samt ödem, det vill säga vätskeansamlingar i kroppens vävnader. Varje sjukdom som orsakar njurskador kan i förlängningen leda till hypoproteinemi.
Enligt amerikanska National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse beror behandlingen av lågt plasmaprotein i första hand på att behandla den bakomliggande sjukdom som orsakar tillståndet. I svåra fall kan dialys eller organtransplantation bli nödvändigt om orsaken till hypoproteinemin inte åtgärdas i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online