Djup ventrombos (DVT) och lungemboli (PE) är besläktade tillstånd som orsakas av blodproppar. DVT uppstår vanligtvis först och kan utvecklas till lungemboli om det inte upptäcks eller behandlas i tid. Riskfaktorerna för de två tillstånden är i stort sett desamma. Misstänker du att du drabbats av DVT eller lungemboli bör du omedelbart kontakta en läkare.
DVT innebär att blodproppar bildas i blodkärlen, oftast i benen. Om en propp lossnar och fastnar i hjärtat eller lungorna uppstår en lungemboli. Lungemboli är ett allvarligt tillstånd som kan orsaka stroke, hjärtinfarkt eller i värsta fall döden.
Vanliga symtom på DVT är svullnad i det drabbade området, smärta, kramper och ömhet. Tecken på lungemboli kan vara andnöd, bröstsmärta, ihållande hosta eller hosta med blod.
Ärftliga riskfaktorer för DVT och lungemboli inkluderar olika rubbningar i blodets koagulation, exempelvis Faktor V Leiden. Dessa tillstånd gör att blodet levrar sig lättare än normalt, vilket ökar risken för proppbildning.
Större operationer är en vanlig riskfaktor för både DVT och lungemboli. Sängvila efter ingreppet, i kombination med kroppens naturliga koagulationsprocess, kan bidra till att blodproppar bildas.
Bland övriga riskfaktorer finns hormonella förändringar under och efter graviditet, långvarigt stillasittande, cancer, rökning, hormonbehandling (HRT), trauma, hjärtinfarkt, stroke och övervikt.
DVT och lungemboli behandlas oftast med blodförtunnande och proppupplösande läkemedel, såsom lågdosheparin (Lovenox) och warfarin (Coumadin). Behandlingen syftar till att förhindra att proppen växer eller att nya proppar bildas.
Kontakta vården omedelbart om du upplever symtom som tyder på DVT eller lungemboli, exempelvis plötslig andnöd, bröstsmärta eller svullnad i ett ben. Tidig diagnos och behandling minskar risken för allvarliga komplikationer avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online