Blodplasma är den gulaktiga vätskedel av blodet i vilken blodcellerna normalt svävar. Plasma utgör cirka 55 procent av blodets totala volym och består huvudsakligen av vatten och proteiner. Trots sin enkla sammansättning spelar plasma en avgörande roll för kroppens vätskebalans, immunförsvar och näringstransport.
Blodplasma består till ungefär 92 procent av vatten och cirka 6,5 procent proteiner. De återstående komponenterna utgörs av 0,8 procent salter, 0,6 procent lipider (fetter) och 0,1 procent glukos. Salterna bidrar till att upprätthålla kroppens elektrolytbalans, medan glukosen fungerar som energikälla för cellerna.
Albumin utgör den största delen av proteinerna i plasma. Dess främsta uppgift är att skapa ett osmotiskt tryck som hindrar blod från att läcka ut ur blodkärlen. Albumin binder även vissa hormoner och transporterar bland annat fettsyror och läkemedel genom blodet.
Större delen av de återstående proteinerna i blodplasma utgörs av immunglobuliner, även kallade antikroppar. Denna proteinklass deltar i kroppens aktiva försvar mot inkräktare som bakterier, virus och svampar. Immunglobulinerna spelar dessutom en viktig roll i blodets koaguleringsprocess, vilket hjälper såren att läka.
Blodplasma kan separeras från blodcellerna genom att helblod snurras i en centrifug. Centrifugalkraften pressar de tyngre blodcellerna – röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar – till botten av provröret, medan det lättare plasman samlas i ett lager ovanpå. Denna metod används rutinmässigt inom sjukvården vid blodprovstagning och vid framställning av plasmabaserade läkemedel.
Blodplasmas främsta funktion är att fungera som ett reservoar för vatten i kroppen. Plasma förser uttorkade celler med vätska och absorberar samtidigt överskottsvatten från cellerna, vilket hjälper till att hålla kroppens vätskebalans i jämvikt. Utöver detta transporterar plasma näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter och värme genom hela kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online