Rh-negativt blod innebär att blodet saknar Rh-antigenet, även kallat rhesusfaktorn. Antigener är ämnen som utlöser ett immunologiskt svar i kroppen. Blod delas in i fyra huvudgrupper – A, B, O och AB – och markeras dessutom som Rh-positivt (när rhesusfaktorn finns) eller Rh-negativt (när den saknas).
Rhesusfaktorn är ett antigen, alltså ett protein, som sitter på ytan av de röda blodkropparna. Namnet kommer från rhesusapen, en art som användes i den forskning som ledde fram till upptäckten av detta antigen år 1940.
Personer med Rh-positivt blod kan ta emot både Rh-positivt och Rh-negativt blod. Personer med Rh-negativt blod kan däremot endast få Rh-negativt blod – får de Rh-positivt blod börjar immunförsvaret bilda antikroppar mot det främmande antigenet.
Rhesusfaktorn spelar störst roll under graviditet och vid blodtransfusioner. Om en Rh-negativ gravid kvinna bär på ett Rh-positivt foster kan moderns antikroppar angripa fostrets röda blodkroppar om deras blod kommer i kontakt med varandra. Detta tillstånd, känt som hemolytisk sjukdom eller hemolytisk anemi, kan bli mycket allvarligt och i värsta fall leda till att fostret eller det nyfödda barnet dör. Idag kan risken dock i regel förebyggas med anti-D-injektioner.
Ungefär 85 procent av världens befolkning har Rh-positivt blod. Andelen varierar mellan olika befolkningsgrupper – bland afroamerikaner ligger den på cirka 90–95 procent. Eftersom Rh-negativt blod är relativt ovanligt kan det ibland uppstå brist på lämpliga blodgivare.
Kring personer med Rh-negativt blod cirkulerar många mer eller mindre fantasifulla teorier. En av dem hävdar att dessa personer skulle uppvisa så kallade reptillika drag, exempelvis lägre blodtryck och lägre vilopuls än normalt. Det finns inget vetenskapligt stöd för sådana påståenden – Rh-faktorn är helt enkelt en vanlig genetisk variation utan några mystiska egenskaper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online