Röda blodkroppar bildas i benmärgen och fungerar i 110 till 120 dagar innan de bryts ned genom den naturliga processen som kallas hemolys, enligt U.S. National Medical Library. Hemolytisk anemi är en blodsjukdom som uppstår när benmärgen inte kan producera tillräckligt många nya röda blodkroppar för att ersätta de som förstörs genom hemolys, vilket leder till en brist på dessa celler.
Vissa möjliga orsaker till hemolytisk anemi är inre, det vill säga problem med blodkropparna själva. Den vanligaste inre orsaken är ärftliga tillstånd, exempelvis sicklecellsanemi, enligt University of Maryland Medical Center.
Andra orsaker till hemolytisk anemi är yttre, alltså baserade på faktorer utanför de röda blodkropparna. Sådana orsaker inkluderar infektioner som Epstein-Barr eller hepatit, användning av vissa antibiotika eller antivirala läkemedel, leukemi, lymfom samt autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit eller lupus, enligt U.S. National Medical Library.
Tecken och symtom på hemolytisk anemi inkluderar frossa, mörkfärgad urin, trötthet, blekhet, snabb hjärtfrekvens, andnöd samt en gulaktig ton i huden som kallas gulsot (ikterus), enligt U.S. National Medical Library. Dessutom upptäcker läkare ofta en förstorad mjälte vid undersökning av buken.
Vanligtvis ställs diagnosen hemolytisk anemi genom rutinmässiga blodprov, bland annat räkning av röda blodkroppar och mätning av hemoglobinvärden.
Om en yttre faktor har orsakat bristen på röda blodkroppar kommer läkaren sannolikt att vidta åtgärder för att behandla den specifika orsaken till tillståndet när så är möjligt. Andra behandlingsalternativ för hemolytisk anemi inkluderar vitamin- och mineraltillskott, kostförändringar, receptbelagda läkemedel eller kirurgi för att avlägsna mjälten, enligt University of Maryland Medical Center.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online