En blodtransfusion är en mycket vanlig medicinsk åtgärd. Enligt National Heart, Lung and Blood Institute behöver ungefär fem miljoner människor i USA en blodtransfusion varje år. Eftersom forskarna ännu inte har funnit något sätt att framställa blod konstgjort måste allt blod som används vid transfusioner doneras av frivilliga.
Blodbanker förvarar det donerade blod som behövs för transfusioner. När en person donerar blod testas och screenas det först för virus för att säkerställa att det är säkert att använda. Blodet typbestäms också. Det finns fyra olika blodgrupper: A, B, AB och O. Dessutom klassificeras alla blodgrupper som antingen Rh-negativa eller Rh-positiva, beroende på om ett visst antigen finns i blodet eller inte. En patient måste alltid få blod som är kompatibelt med den egna blodgruppen.
Det finns flera skäl till varför en blodtransfusion kan behövas. Om en person genomgår en operation och drabbas av kraftig blodförlust kan en transfusion bli nödvändig. Patienter som har en planerad operation långt i förväg kan dessutom donera sitt eget blod i förväg, så att det kan användas under ingreppet. Andra vanliga indikationer är anemi (blodbrist), allvarliga skador som orsakar blodförlust samt benmärgssjukdomar eller benmärgssvikt.
Patienter som ska få blodtransfusion måste först ha sitt eget blod testat för att fastställa blodgruppen. Blodet som patienten ska få kontrolleras noggrant två gånger för att undvika fel. En intravenös slang läggs in i patientens ven och blodet överförs via denna. Mängden blod som ges beror på patientens tillstånd. Enligt Penn State University Milton S. Hershey Medical Center mäts blodet och ges i enheter, där en enhet motsvarar cirka en halvliter. Under hela transfusionen övervakas patienten noga för att snabbt kunna upptäcka eventuella allergiska reaktioner eller biverkningar.
Enligt Children's Hospital of Pittsburgh orsakar de flesta transfusioner inga biverkningar alls. En mild allergisk reaktion är dock möjlig, med symtom som klåda, utslag och huvudvärk. Mer allvarliga problem, som ett kraftigt blodtrycksfall, uppstår sällan. Om inkompatibelt donorblod av misstag ges till en patient kan en så kallad hemolytisk reaktion inträffa. Det innebär att de röda blodcellerna bryts ner av det felaktiga blodet. Denna typ av komplikation är mycket ovanlig, eftersom blodet alltid ska kontrolleras två gånger för att förebygga misstag.
Blod består av plasma, blodplättar samt röda och vita blodceller. En helblodstransfusion sker när mottagaren behöver alla beståndsdelar i blodet. Enligt Mayo Clinic ges dock ofta bara vissa delar av blodet, exempelvis röda blodceller eller blodplättar. Vilka beståndsdelar som ges avgörs av mottagarens medicinska tillstånd och behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online