Blodkroppar är livsviktiga för människokroppen. Det finns tre huvudtyper av blodkroppar: röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Dessa mikroskopiska celler har flera avgörande uppgifter, men de tre grundläggande funktionerna är att transportera syre genom hela kroppen, bekämpa infektioner och stoppa blödningar.
Röda blodkroppar, även kallade erytrocyter, är kroppens främsta syretransportörer. Dessa celler saknar cellkärna och lever endast i cirka 120 dagar innan de ersätts med nya. De är små, ringformade celler som innehåller pigmentet hemoglobin – det ämne som ger cellerna deras rödaktiga färg och som gör det möjligt för dem att bära både syre och koldioxid.
Erytrocyterna cirkulerar kontinuerligt genom kroppen, levererar syre till vävnaderna och samlar upp koldioxid, vilket är en restprodukt som bildas i cellerna. Koldioxiden transporteras sedan till lungorna där den andas ut.
Vita blodkroppar, eller leukocyter, är större än erytrocyterna. Deras huvudsakliga uppgift är att skydda kroppen mot skador och sjukdomar, vilket gör dem till en central del av immunförsvaret. Det finns fem olika typer av leukocyter: neutrofiler, eosinofiler, basofiler, lymfocyter och monocytter.
Leukocyterna bekämpar bakterier i kroppen genom att omsluta och bryta ner dem i en process som kallas fagocytos. De arbetar också med att avgränsa infekterade områden i kroppen samt att städa upp rester från inflammerade vävnader. Antalet vita blodkroppar ökar ofta vid allergiska reaktioner eller infektioner i kroppen.
Blodplättar, även kallade trombocyter, är de minsta av blodkropparna. De är egentligen inte kompletta celler utan fragment av celler. Trombocyternas huvuduppgift är att starta koaguleringsprocessen, det vill säga blodets förmåga att stelna.
När en skada uppstår reagerar blodplättarna genom att stimulera det skadade blodkäret att bilda klibbiga strukturer som plättarna kan fästa vid. På så sätt bildas en propp som stoppar blödningen. Blodplättarna utsöndrar dessutom ett ämne som får blodkäret att dras ihop tills en stabil blodpropp hunnit bildas.
Friska blodkroppar utför sina funktioner utan problem, men det kan förekomma avvikelser som leder till fysiska besvär. Vid sickelcellsanemi antar de röda blodkropparna en månsköldform, vilket minskar deras förmåga att transportera syre. Polycytemi är ett tillstånd där för många röda blodkroppar bildas, vilket gör blodet tjockare och ökar risken för blodproppar. Trombocytopeni innebär att antalet blodplättar är för lågt, vilket gör att blodet inte kan koagulera ordentligt och att blödningar blir svårare att stoppa.
Blodprover kan användas för att upptäcka en mängd olika sjukdomar. Antalet blodkroppar i ett blodprov säger ofta mycket om hälsotillståndet. Olika former av anemi (blodbrist) kan diagnosticeras utifrån antalet och formen på erytrocyterna. Nivåerna av olika typer av leukocyter kan visa på allergiska reaktioner, infektioner, inflammationer eller skador i kroppen.
Antalet blodplättar i ett prov ger också en indikation på hur väl en person koagulerar efter ett sår eller skärsår. Denna information är särskilt värdefull att känna till inför en operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online