HIV är ett snabbt muterande virus som har utvecklats till ett stort antal stammar sedan forskarna först identifierade det i USA för nästan 30 år sedan. Det finns så många stammar av HIV att forskare inte ens har försökt räkna dem exakt. Även om antalet stammar är för stort för att kunna numreras, finns det två huvudtyper: HIV-1 och HIV-2. HIV-1-viruset delas dessutom in i tre huvudgrupper.
HIV, humant immunbristvirus, försvagar immunförsvaret hos den smittade genom att förstöra en viss typ av blodceller – så kallade T-celler eller CD4-celler – som kroppen behöver för att bekämpa sjukdomar. Du kan smittas av HIV om du har oskyddad sexuell kontakt med en person som bär på viruset, eller om du utsätts för blod från en smittad person. Personer som injicerar droger kan exempelvis smittas om de delar sprutor med någon som bär på viruset.
Utan behandling kan HIV så småningom förstöra så många celler att den smittade personen utvecklar aids (förvärvat immunbristsyndrom). Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas en person med aids ofta av återkommande infektioner och kan även utveckla vissa cancerformer eller andra allvarliga sjukdomar.
HIV-1 är den vanligaste typen av HIV. Enligt National Institute of Allergy and Infectious Diseases tror forskare att det är denna typ som ligger bakom den globala aidsepidemin.
Inom HIV-1 finns tre huvudgrupper av virusstammar. Enligt den internationella organisationen Avert rör det sig om "major"-gruppen M, "outlier"-gruppen O och "new"-gruppen N.
De flesta hiv-infektioner tillhör major-gruppen M. Infektioner från N-gruppen är mycket sällsynta, medan O-gruppens infektioner främst förekommer i västra Centralafrika. Grupp M består av minst nio olika subtyper.
HIV-2 överförs via kroppsvätskor, precis som HIV-1. Dock har relativt få fall av HIV-2 rapporterats i USA. Viruset är vanligast i delar av Afrika, särskilt Västafrika.
HIV-2 verkar inte överföras lika lätt från person till person som HIV-1, och det tar generellt längre tid för en smittad person att insjukna av HIV-2 än av HIV-1.
Ibland kan två olika subtyper av hiv-virus kombineras inne i en cell hos en smittad person, vilket skapar en ny hybridform av viruset. Många av dessa nya stammar dör snabbt ut, men en del överlever och lyckas smitta nya personer. Dessa virusstammar kallas "cirkulerande rekombinanta former", enligt Avert.
Eftersom hiv-viruset förändras så snabbt har det skapat många olika stammar och kommer sannolikt att fortsätta skapa nya. Detta försvårar arbetet med att utveckla ett vaccin mot aids, eftersom ett vaccin som ger immunitet mot en viss stam kanske inte skyddar mot en annan. Dessutom finns risk för att mer aggressiva stammar utvecklas i takt med att viruset muterar. Samtidigt har modern antiretroviral behandling gjort det möjligt för människor med hiv att leva långa och hälsosamma liv, vilket gör tidig diagnos och regelbunden vård extra viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online