Under pandemins tidiga skede föreslog vissa studier att det skulle kunna finnas ett samband mellan blodtyp och risken att insjukna i covid-19 eller drabbas av allvarliga symtom. Men mer omfattande forskning har i stort sett kunnat utesluta blodtypen som en betydelsefull riskfaktor.
Inget tydligt samband: De flesta storskaliga studier har inte hittat några konsekventa belägg för att specifika blodgrupper – A, B, AB eller 0 – skulle vara kopplade till en ökad eller minskad risk att smittas av covid-19.
Blandade resultat: Vissa studier har antytt att personer med blodgrupp 0 kan ha en något lägre risk att utveckla allvarliga covid-19-symtom jämfört med andra blodgrupper. Dessa fynd är dock inte entydiga, eftersom andra studier inte kunnat bekräfta samma samband.
Ingen avgörande betydelse: Sammantaget stödjer inte den vetenskapliga evidensen idén om att blodtyp skulle vara en avgörande faktor för hur svår en covid-19-infektion blir. Faktorer som ålder, underliggande sjukdomar och immunförsvarets respons spelar en betydligt större roll.
Genetiska variationer: Även om blodtypen i sig inte är en direkt riskfaktor har genetiska varianter i gener kopplade till blodgrupperna länkats till både mottaglighet och svårighetsgrad vid covid-19. Vissa genetiska varianter vid den så kallade ABO-lokusen har exempelvis associerats med skillnader i immunförsvarets reaktion på SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19.
Utifrån dagens kunskapsläge betraktas inte blodtypen som en betydande riskfaktor för att insjukna i eller bli svårt sjuk av covid-19. Även om vissa genetiska varianter i blodgruppsrelaterade gener kan påverka immunförsvarets svar på viruset, bestäms dessa varianter inte enbart av blodgruppen.
Mottagligheten för covid-19 och sjukdomsförloppet styrs av ett komplext samspel mellan flera faktorer – bland annat ålder, genetisk disposition, underliggande hälsotillstånd, immunförsvarets funktion och miljöfaktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online