Ett barn kan födas med blodgrupp AB om ena föräldern har blodgrupp A och den andra föräldern har blodgrupp B. Detta beror på att blodgrupp AB uppstår när barnet ärver en A-alen från den ena föräldern och en B-alen från den andra.
Blodgrupperna A och B bestäms av förekomsten av två antigen, kallade A och B, på ytan av de röda blodkropparna. Människor med blodgrupp A har endast A-antigen, personer med blodgrupp B har endast B-antigen, medan personer med blodgrupp AB har både A- och B-antigen. Personer med blodgrupp O saknar däremot båda dessa antigen.
Varje person bär på två alener som bestämmer blodgruppen – en ärvd från mamman och en från pappan. När en person med blodgrupp A och en person med blodgrupp B får ett barn tillsammans, bidrar vardera föräldern slumpmässigt med ett av sina två alener till barnet.
Om föräldern med blodgrupp A bär på alenen A och föräldern med blodgrupp B bär på alenen B, kommer barnet att ärva både A-alenen och B-alenen. Resultatet blir då blodgrupp AB, eftersom båda antigenen finns på de röda blodkropparna.
Det är värt att notera att blodgrupp AB även kan uppstå i andra kombinationer, till exempel om en förälder har blodgrupp AB och den andra har blodgrupp A eller B. Det gemensamma är alltid att barnet måste ärva en A-alen och en B-alen för att få blodgrupp AB.
Sammanfattningsvis innebär det att om ena föräldern har blodgrupp A och den andra har blodgrupp B, är det fullt möjligt att deras barn föds med blodgrupp AB. Blodarvet följer enkla genetiska regler där varje förälder bidrar med en ale, och kombinationen A plus B ger just blodgrupp AB.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online