Presumptiva screeningtester för blod används ofta inom kriminalteknik och sjukvård för att snabbt avgöra om ett prov innehåller blod. Testerna bygger på att de reagerar med hemoglobin, proteinet som finns i röda blodkroppar. Även om dessa tester är värdefulla verktyg kan de ibland ge falskt positiva resultat. Här är tre vanliga orsaker.
Vissa andra ämnen, exempelvis vissa livsmedel, läkemedel och rengöringsprodukter, kan innehålla hemoglobin eller hemoglobinliknande substanser. Om sådana ämnen kommer i kontakt med provet kan de kontaminera testmaterialet och ge ett falskt positivt utslag, trots att inget verkligt blod finns i provet.
Ett presumtivt screeningtest är utformat för att reagera specifikt med hemoglobin. Vissa kemikalier och biologiska föreningar kan dock även de reagera med testreagenset. Dessa så kallade korsreaktioner kan producera en reaktion som liknar den som uppstår vid verklig blodnärvaro, vilket leder till ett falskt positivt resultat.
Fel under provtagningen eller hanteringen av provet, till exempel otillräcklig rengöring av redskap eller felaktig lagring, kan påverka resultatet. Även misstag vid själva utförandet av testet, som felaktig dosering av reagens eller felaktig tolkning av färgreaktionen, kan leda till ett falskt positivt utslag.
Falskt positiva resultat vid presumtiva blodscreeningtester beror oftast på antigenkontaminering, korsreaktioner med andra ämnen eller tekniska fel i provhanteringen. Därför bör ett positivt screeningresultat alltid följas upp med ett bekräftande test innan några slutsatser dras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online