Att ta blododlingar från två separata venpunktionstillfällen (t.ex. två olika armar, eller samma arm vid olika tidpunkter) är en hörnsten i diagnostik av blodströmninginfektioner (bakteremi/fungemi). Det ökar signifikant känsligheten och hjälper att skilja sann infektion från kontaminering.
Motivering för flera tillfällen
- Låg organismkoncentration: Bakterier i blodströmmen kan vara närvarande intermittently eller vid låg densitet (särskilt vid tidig sepsis, endokardit, eller delvis behandlade patienter). En enda odlingssats kan missa dem; flera satsar ökar sannolikheten för upptäckt.
- Kontamineringsdiskriminering: Hudflora (koagulasa-negativa stafylokocker, Corynebacterium, Propionibacterium) är de vanligaste kontaminanterna. Om samma organism växer i båda satsarna, talar det starkt för sann bakteremi. Tillväxt i endast en sats – särskilt en vanlig hudkommensal – indikerar ofta kontaminering.
- Källlokalisering: Att jämföra odlingar från en central venkateter och en perifer plats hjälper till att diagnostisera kateterrelaterad blodströmninginfektion (CRBSI). Samtidiga kvantitativa eller time-to-positivity-kriterier stärker diagnosen.
Standardpraxis
- Samla in 2–3 satser (varje sats = 1 aerob + 1 anaerob flaska) från separata stick.
- Tidpunkt: Idealt före antibiotikagivning. Om antibiotika har startats, samla in strax före nästa dos.
- Volym spelar roll: 20–30 ml per sats för vuxna (10 ml per flaska). Otillräcklig volym är den vanligaste orsaken till falska negativ.
- Teknik: Strikt aseptisk huddesinfektion (klorexidin/alkohol), låt torka, ingen palpation efter desinfektion.
Speciella situationer
- Misstänkt endokardit: 3 satser över 24 timmar (eller 3 satser samtidigt om akut).
- Pediatrik: Volym anpassad efter vikt (1–5 ml per flaska).
- Svamp- eller myobakterieinfektion: Kräver specialiserade medier och längre inkubation.
Korrekt blododlingsteknik är en lågkostnad, hög-vinst intervention som direkt påverkar diagnostisk noggrannhet, antibiotikastyrning och patientutfall.
