Det är en vanlig missuppfattning att sepsis inte skulle kunna upptäckas genom blodprover. I själva verket finns det flera olika blodtester som spelar en central roll vid diagnos och uppföljning av sepsis – ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver snabb behandling.
En blodstatus mäter nivåerna av olika blodceller, bland annat vita blodkroppar (leukocyter), röda blodkroppar (erytrocyter) och blodplättar (trombocyter). Vid sepsis är antalet vita blodkroppar ofta förhöjt på grund av kroppens inflammatoriska reaktion på infektionen. Ett lågt trombocytvärde kan också förekomma.
CRP är ett protein som bildas i levern som svar på inflammation i kroppen. Förhöjda CRP-värden kan tyda på sepsis eller andra inflammatoriska tillstånd och används ofta för att följa sjukdomens utveckling över tid.
Prokalcitonin är ett ämne vars nivåer stiger kraftigt vid bakteriella infektioner. Höga PCT-värden är ofta kopplade till sepsis och hjälper läkare att skilja bakteriella infektioner från virala, vilket i sin tur påverkar valet av behandling.
Vid en blododling tas ett blodprov som inkuberas i laboratorium för att undersöka om bakterier eller andra mikroorganismer finns i blodet. En positiv odling kan bekräfta att det finns en infektion och identifiera vilken patogen som orsakar sepsis – vilket är avgörande för att kunna sätta in rätt antibiotikabehandling.
Förhöjda laktatnivåer i blodet kan tyda på syrebrist i vävnaderna och nedsatt syretillförsel, något som ofta ses vid sepsis. Laktatvärdet används även för att bedöma svårighetsgraden och följa patientens svar på behandlingen.
Inget enskilt blodprov kan fastställa sepsis på egen hand. Diagnosen ställs alltid genom en helhetsbedömning där blodresultaten kombineras med kliniska fynd som vitalparametrar (till exempel blodtryck, puls och temperatur), kroppsundersökning och sjukhistoria. Ju tidigare sepsis upptäcks, desto bättre är prognosen – därför är snabba blodtester avgörande inom akutsjukvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online