Till skillnad från missuppfattningen att sepsi inte kan upptäckas i blodprov, är flera laboratoriemarkörer centrala för diagnostik och övervakning:
- Komplett blodstatus (CBC): Leukocytos eller leukopeni; vänsterskift (bandceller); trombocytopeni (förbrukning vid DIC).
- C-reaktivt protein (CRP): Akutfasreaktant; stiger inom 6–12 timmar vid inflammation; serievis trender guidar terapi.
- Prokalcitonin (PCT): Mer specifikt för bakteriell sepsi; nivåer korrelerar med svårighetsgrad; guidar antibiotikastyrning.
- Blododlingar: Guldstandard för patogenidentifikation; tag 2–3 serier före antibiotika.
- Serumlaktat: Förhöjt (>2 mmol/L) indikerar vävnadshypoperfusion; >4 mmol/L signalerar septisk chock.
- Ytterligare markörer: IL-6, presepsin, koagulationsstudier (PT/INR, aPTT, fibrinogen, D-dimer).
Integration
Inget enskilt test bekräftar sepsi. Diagnos kräver klinisk misstanke (qSOFA/SOFA) + laboratoriebevis på infektion + organdysfunktion. Seriemätning av dessa biomarkörer förbättrar tidig igenkänning och dödlighetsminskning.