Hur uppstår blodgrupp AB? Så fungerar ärftligheten

Blodgrupp AB uppstår när en person ärver A-allelen från ena föräldern och B-allelen från den andra. Detta innebär att både A- och B-antigener finns på ytan av de röda blodkropparna, samtidigt som plasman helt saknar anti-A- och anti-B-antikroppar. Blodgrupp AB är därmed den enda blodgruppen som bär på båda antigenetyperna.

ABO-genen styr vilken blodgrupp du får

Arvet av blodgrupp bestäms av ABO-genen, som har tre möjliga varianter, så kallade alleler: A, B och O. Varje individ ärver en ABO-allel från vardera föräldern, vilket ger två alleler totalt. Beroende på kombinationen av dessa alleler blir resultatet olika blodgrupper:

• AA eller AO – blodgrupp A
• BB eller BO – blodgrupp B
• AB – blodgrupp AB
• OO – blodgrupp O

A- och B-allelen är dominanta över O-allelen, men i fallet med blodgrupp AB uttrycks både A-allelen och B-allelen likvärdigt. Detta kallas kodominans, vilket förklarar varför båda antigenetyperna syns på de röda blodkropparna hos personer med blodgrupp AB.

Så bildas blodgrupp AB vid arv

För att ett barn ska få blodgrupp AB krävs att det ärver en A-allel från ena föräldern och en B-allel från den andra. En förälder med blodgrupp A (genotyp AA eller AO) kan bidra med A-allelen, medan en förälder med blodgrupp B (genotyp BB eller BO) kan bidra med B-allelen. När barnet sedan ärver båda dessa alleler blir resultatet blodgrupp AB.

Det är också värt att notera att två föräldrar med blodgrupp A respektive B kan få ett barn med blodgrupp AB, eftersom båda föräldrarna kan bära på den andra allelen dolt i sin genotyp. Därför kan blodgrupperna hos barn och föräldrar ibland se oväntade ut utan kunskap om den exakta genotypen.