Diagnostik av venös insufficiens: Klinisk utredning och bilddiagnostik

Diagnostik av kronisk venös insufficiens (CVI) kombinerar CEAP-klassifikationen med objektiva undersökningar.

Klinisk bedömning (CEAP)

• C (Klinisk): C0 (inga tecken) → C6 (aktivt sår). C3 = ödem; C4 = hudförändringar; C5 = läkt sår.
• E (Etiologi): Primär (kongenital), Sekundär (posttrombotisk), Kongenital.
• A (Anatomisk): Ytliga, djupa, perforerande system.
• P (Patofysiologisk): Reflux, obstruction, båda.

Diagnostiska tester

1. Dubbel ultraljud (guldet standard):
   • B-läge: venstruktur, tromb, väggförtjockning.
   • Doppler: refluxvaraktighet (>0,5–1,0 sek ytligt, >1,0 sek djupt), obstruction, flödesriktning.
   • Provokativa manövrer: Valsalva, vadkompression, augmentation.
2. Luftplethysmografi (APG): Kvantifierar venös volym, ejektionsfraktion, refluxvolym – funktionsbedömning.
3. MR-venografi (MRV): Icke-invasiv 3D-kartläggning; bäcken/iliakal/kavala obstruction; preoperativ planering.
4. CT-venografi (CTV): Snabbare, jodkontrast; liknande anatomisk detalj; strålningsdos.
5. Kontrastvenografi (invasiv): Sällan behövs; vägvisare före intervention.

Indikationer för bilddiagnostik

• Klinisk klass C2–C6
• Preprocedurell planering (ablation, stent, kirurgi)
• Misstänkt DVT, May-Thurner, bäckenkongestion
• Refrakta symtom trots kompression

Behandling baserat på fynd

• Ytlig reflux → ablation (RFA, laser, lim, skum)
• Djup reflux → kompression, ventikelreparation (experimentell), stent vid obstruction
• Perforerande inkompetens → riktad ablation
• Kompressionsterapi (20–30 mmHg) – hörnsten för alla CEAP-klasser