Den persiske läkaren Ibn al-Nafis (1210–1288) var den första som korrekt beskrev hur blodet cirkulerar i människokroppen. Han gjorde detta i sitt verk Sharh al-Qanun fi al-Tibb (Kommentar till Avicennas kanon), en genomgripande granskning av Avicennas berömda medicinska encyklopedi.
Ibn al-Nafis föddes i Damaskus och studerade medicin i Kairo, där han senare tjänstgjorde som chef för Nassersjukhuset. Förutom sin forskning var han en högt respekterad praktiserande läkare och lärare inom den islamska medicinska traditionen.
I sin bok kritiserade Ibn al-Nafis den då allmänt accepterade galenska teorin, enligt vilken blodet skulle flöda från levern till resten av kroppen via venerna och därefter återvända till hjärtat.
Ibn al-Nafis föreslog istället att blodet strömmar från hjärtats högra kammare genom lungartären till lungorna, där det syresätts, för att sedan återvända till hjärtats vänstra förmak via lungvenen. Denna beskrivning av den så kallade lilla kretsloppet var revolutionerande för sin tid.
Han beskrev även förekomsten av klaffar i hjärtat, som hindrar blodet från att flyta baklänges. Hans upptäckter låg flera hundra år före den europeiska cirkulationsläran, som William Harvey senare utvecklade på 1600-talet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online